Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uttalande af Doktor Adrian Molin, Sekreterare i Nationalförsamlingen mot emigration, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 EWriillATIONSUTUBDNISHEN. BILAGA XVIII. SVENSKA VETENSKAPSMÄN.
Ha vi hunnit ditrhiin, att det finns hos denna ledning en klar
uppfattning om egnahemspolitikens betydelse för emigrationens hämmande
oeh i allmänhet för skapande af social trefnad, folkhälsa och sund
folkekonomi, så finner nog sedan den goda viljan de tekniska och
ekonomiska utvägarna. Jag är också öfvertygad, att vår
småbruks-rörelse kommer att i sinom tid bryta sig fram och bryfa sig
fram med kraft trots all betänksamhet och allt motstånd. Men jag
kan inte neka, att de närmaste utsikterna för en effektiv
egnahemspolitik synas mig ganska mörka. A ena sidan står den
obotfär-diga uppfattning, som jag ofvan karakteriserat • som
patronståndpunkten, å den andra de spekulativa jordreformatorernas, för hvilka
nya idéer och former, nya sociala salvor betyda mer än alla
realiteter i världen. Det är Scylla och Charybdis. Däremellan måste
vägen gä. Om det s. k. samhällsbevarande partiet kunde inför
emigrationens och de sociala stridernas erfarenheter fördjupa sitt
pä dc flesta häll skäligen platoniska intresse för egnabemssaken till
drifkraft i en verklig reformpolitik på detta område, tror jag, att
det skulle ha vissa utsikter att kunna lösa egnahemsfrågan p,i
jorden — i annat fall fruktar jag, att det blir jordreformatorerna,
som ta ledningen och lösa den i skyarna. Det blefve i så fall en
ny illustration till den gamla satsen om en trög nation full al’
hetsigheter, och en bedröflig sådan. Ty jordpolitiska experiment
höra till de farligaste ett folk kan göra. Förvillelser i den vägen
äro icke reparerade på en dag.
Svårigheten är densamma som i allmänhet’i vårt offentliga lif
och i värt nationella arbete: vår tröghet håller oss i overksamhet i
det längsta, sedan när vi kommit i gång, låta vi våra ideal — endast
det bästa är godt nog — skena i väg med oss. Vi sakna i högre
grad än de Hesta andra nationer det sinne för nykter juste-milieu,
som kan synas öfvermänniskan föraktligt, men är en synnerligen
förmånlig gåfva för ett folk, icke minst i dess ekonomiska göranden
oeh låtanden.
Hvad vi behöfva är en effektiv folklig reformpolitik med nykter
affärsmässig läggning och med konservativ hänsyn till de värden, som
förtjäna att konserveras. Men den synes i dessa tider af tillspetsad
social stridsställning och förbittring mellan samhällsklasserna mer
aflägsen än någonsin.
Sä har denna betraktelse om emigrationen glidit ut i den stora
frågan om drifkrafterna i det svenska folkets utveckling öfver
hufvud. Detta är fullt naturligt. Det kan nämligen aldrig nog starkt
understrykas, att emigrationsfrågan är ingen vanlig relativt
begränsad och isolerad fråga, den sluter inom sig eller berör alla våra
sociala och ekonomiska problem. Folkets svaga växt är ett allmänt
symptom på att det inte är bra som det är i vårt land, ett symptom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
