Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uttalande af Professor D:r Gustaf F. Steffen, Göteborg - I. Den italienska utvandringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROFESSOR GUSTAF F. STEFFEN.
39
Tal». 1. Hela utvandringen från Italien.*)
År. 1
’tvan-i! rare. Pä 100.000 iuli.
1876..... 108.771 395
1877...... 99.213 368
1878..... 96.268 345
1879..... 119,831 428
1880..... 119.901 425
1881..... 135.832 479
1882.. .. 161.562 665
1883...... 169,101 588
1884..... 147.1117 507
1885...... 157.193 538
1886..... 167.829 571
Vicenza. Om man följer indelningen i icompaitimenth, komma
Vene-tien, Umbrien, Emilien och 1’iemonte samt Markerna och Lombardiet
i första rummet. I)et är nämligen dessa delar af Italien, hvars
utvandrare företrädesvis hafva europeiska länder (samt de sydliga och
östliga medelhafsländerna) till mål. Denna italienska utvandring
rekryteras hufvudsakligen af hvarjehanda vandringsarbetare —
jord-schaktare, grofarbetare vid väganläggningar, järnvägsbyggen,
tunnel-arbeten o. s. v. samt murare, stenhuggare, stuckarbetare och
skördearbetare och andra jordbruksarbetare. De vandra till Schweiz,
Frankrike, Österrike, Tyskland om vårarna, då arbetet i det fria
börjar, och återvända till sina hemorter om höstarna eller inskränka
sig till att i främmande land deltaga i skördearbetet på sensommaren.
Trägna och nyktra samt flinka och skickliga i allt handarbete och
i många fall, t. ex. tunnelarbete, uthålligare än nordiska
kroppsarbetare, äro de omtyckta och flitigt anlitade. Den ekonomiska och
sociala betydelsen för hemlandet af denna säsongvandring utöfver
landets gränser och tillbaka igen är naturligtvis en belt annan än
dä det är fråga om »permanent» utvandring, åtminstone så tillvida
som denna verkligen innebär att utvandrarne aldrig återvända till
fäderneslandet. En människoförlust uppstår ju icke genom
säsongvandringen; och denna innebär i grunden blott att en del af den
kroppsarbetande befolkningen förtjänar en del af sitt, uppehälle
genom arbete inom främmande folkhushåll och sålunda kompletterar
den nationella ekonomien genom internationell privatekonomi.
Den permanenta utvandringen är i hufvudsak liktydig med
utvandringen till transoccaniska länder — framför allt Förenta Staterna
samt Argentina, Brasilien och Uruguay. De ojämförligt största
li Anniuirio Stntistico Iialian» 1905 1907, Fivac. I, s. 153, samt Statistica
<leila Emiyrazione Italiana per Vestero, 1908. s. XI.
1887............215.665 728
188.8............290,736 975
188 9..........218.412 727
189 0............217,214 718
189 1............293,631 964
189 2............223.667 729
189 3............246.751 799
1891 225,323 725
189 5..........293,181 937
189 6..... 1 307,482 976
1897 ............299,855 946
189 8..........283.715 889
189 9............308.339 960
1900... 352.782 1.091
190 1............533.245 1,638
190 2............531.509 1,623
1903... 507.976 1.543
190 4............471.191 1.122
190 5............726.331 2.177
190 6..........7*7.977 2,356
1907 ............704.675 2,086
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
