Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uttalande af Professor D:r Gustaf F. Steffen, Göteborg - I. Den italienska utvandringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 EMIGRATIONSIJTREDNINGEN. BILAGA XVtri. SVENSKA VETENSKAPSMÄN.
Till). 3. Utvandringen från Italien till Förenta Staterna och Canada.’)
I —
År: Utvandrare.
1876........................1.441
1877.....................976
187 8........................1,993
187 9......................3,208
188 0........................5,756
188 1........................11.868
1882 ....................18.669
188:!......................21.337
1884......................10.847
I 1885........................13.09H
1886......................28.640
samma tidrymd, och huruvida en alhängighet mellan
utvandringen och andra ekonomiska företeelser pa grund häraf låter
påvisa sig.
Vi skola först se till, hur härmed förhåller sig hvad Italien
beträffar.
De ekonomiska konjunkturerna i Italien efter 1870.
Öfver de ekonomiska konjunkturerna i Italien under de sista 30
åren af det l!):e århundradet har Guido Sensini utfört en ganska
omfattande och synbarligen värdefull undersökning.3 Enligt denna
ägde 1871—73 ett starkt allmänt ekonomiskt uppsving rum i Italien.
I>et sistnämnda året (1873) inträffar en våldsam kris, som inleder
en depressionsperiod, hvilken varar till mot slutet af 1878. Ar 1870
börjar en ny uppsvingsperiod, hvilken kulminerar i en nv kris 1887.
Den härmed inbrytande depressionen varar ända till in i 1897.
Från och med 1898 iakttaga vi en stark ekonomisk utveckling, som
synes fortskrida åtminstone till 1907. (Sensinis undersökning stannar
likväl vid åren 1902 och 1903).
Sensini skiljer mellan indirekta och direkta indicier på de
ekonomiska förhållandenas växlingar. Till de indirekta räknar ban de
befolkningsstatistiska företeelserna — såsom äktenskaps-, födelse-,
dödlighetsfrekvens, kriminalitet o. s. v. Till de direkta höra
varuprisernas och produktionens samt omsättningens växlingar. Han
anser, att de senare på det hela gifva de säkraste och tydligaste
indicierna, men att de förra äro värdefulla som komplementärt
bevismaterial.3
’ L. c., s. 157 samt Stutistieu delin Emigruziovr. 1908. s. XVII. - 2 Guido
Sensini. Le Variazioni dello Stato Economico dltalia nclVultimo trentennio del
secolo XIX. Ruin 1904. — » L. c.. Prefazione.
1887 ......................38.85:1
188 8....................34.292
1889 ..............25.881
189 0........................48.019
189 1....................44,522
1892 ..............43.164
1893 ........................50.147
189 4................32.473
189 5........................38,634
189 6........................53.888
1897 ......................47.139
189 8........................56,703
189 9........................64.177
190 0......................89.400
190 1........................124.636
190 2......................196.723
1903 ........................200,383
190 4....................173.537
190 5....................322.727
190 6..............368,601
1907 ....................308,560
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
