Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uttalande af Professor D:r Gustaf F. Steffen, Göteborg - I. Den italienska utvandringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROFESSOR GUSTAF F. STEFFEN.
49
lika märkliga absoluta tillväxten af utvandringen till Förenta
Staterna under de goda tiderna mellan 1897 och 1907 (kurvan 8).
Det är sålunda icke ide dåliga tiderna», depressionsperioderna
i Italiens näringslif, utan tvärt om »de goda tiderna»,
uppsvingstiderna, som ha den permanenta emigrationens expansion och inriktning
mot transoceaniska länder, särskildt Svd- och Nordamerika, på sitt
konto.
Häraf kan synas, som om de uti det italienska samhällslifvet
befintliga, emigrationen pådrifvande krafterna vore ungefär lika
stora i goda som i dåliga tider samt att de goda tiderna
ökade förmågan att emigrera, utan att minska behofvet att
emigrera.
Vi skola framdeles se. hvad bekräftelse de nyaste forskningarne
i Italiens socialekonomiska förhållanden gifvit åt detta antagande.
Det är dock tydligt, att vi ej få nöja oss med att studera
konjunkturväxlingarna i Italien, utan att vi äfven måste taga
konjunkturväxlingarna i immigrationsländerna, i detta fall särskildt Argentina
oeh Förenta Staterna, uti betraktande. Om dåliga konjunkturer i
hemlandet öka utvandringsbehofvet och goda konjunkturer öka
förmågan att betala kostnaderna för utvandringen, sä är å andra sidan
tydligt, att goda konjunkturer i immigrationslandet öka och dåliga
minska begäret att begifva sig dit —- särskildt om detta begär icke
är blott den förtviflades sträfvan att undkomma den yttersta nöd i
hemlandet, utan äfven innebär en grnndad förhoppning om ett
uppstigande till relativt goda ekonomiska lefnadsvi]lkor. T ju högre
grad emigrationen har karaktär af en ekonomisk
utvecklings-sträfvan, i stället för att vara blott den ekonomiskt drunknandes
sista lifräddningsförsök, i desto högre grad skola de goda
kon-jun k t urerna i inimigrationslandet förmå att stimulera och de
dåliga att deprimera emigrationen från det ifrågavarande
emigrationslandet. Den som utvandrar för att fä det bra, afkyles då
konjunkturerna i imiuigrationslandet tillintetgöra utsikterna till
ekonomisk framgång.
Ett, annat spörsmål är, i hvilken mån emigrationen befordras af
redan emigrerade anförvandter och landsmäns penningsändningar oeh
inbjudande skildringar. Äfven dä detta är fallet, skola de goda
tiderna i immigrationslandet bli uppsvings- oeh de dåliga
depressionstider för emigrationen.
Vår nästa uppgift måste sålunda vara, att jämföra
konjunkturväxlingarna i Italien med dein i Förenta Staterna oeh pa
världsmarknaden öfver hufvud.
Vi ha, som ofvan visats, att göra med blott tvenne krisår i
Italien mellan 1873 oeh 1907, nämligen 1873 oeh 1897, samt med blott
två langa depressionsperioder. 1873—7* och 1887 97, och två långa
4—WI sm. Einigi-ationtalreittinyen. Biluga XVIII. [Forts. nid. 52.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
