Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uttalande af Professor D:r Gustaf F. Steffen, Göteborg - I. Den italienska utvandringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 E M10 RATIONSCT REDNINGEN. BILAGA XVIII. SVENSKA VETENSKAPSMÄN.
pä arbetstillfällen samt inrätta sina resplaner därefter.» »Orsakerna
till ntvandringen ligga i öppen dag. De italienska bönderna och
arbetarna utvandra icke blott därför att de tro, utan därför att de
med visshet veta, att de därigenom kunna förbättra sitt ekonomiska
läge ... Emigrationen pädrifves framför allt af immigrationslandets
ekonomiska förhållanden och af de ekonomiska fördelar det erbjuder.
Tillämnade emigranter hållas väl underrättade om
utkomstmöjligheterna i Förenta Staterna af vänner där samt af de stora
arbets-entreprcnörernas förmän och agenter . . . Den italienska immigranten
måste i Förenta Staterna såväl som i andra länder, där stora
järnvägsarbeten o. dyl. äro i gång, betraktas såsom en oumbärlig
importartikel. Entreprenörerna måste hafva arbetare, och de veta huru de
skola skaffa sig dem. Då efterfrågan på arbetare minskas, går
immigrationen tillbaka, för att åter stiga, då behofvet af arbetare
ökas igen.»1
En italiensk grofarbetare i Förenta Staterna förtjänar ofta
tillräckligt under våren, sommaren och hösten för att knnna underhålla
sig själf i Amerika, sin familj i Italien samt för att, kunna resa
hem till Italien vid vinterns början, lefva utan arbete i Italien under
vintern och återvända till Förenta Staterna följande vår igen.3
Konsuln i Neapel, A. H. Hyington, anmärker3 att »motiverna till
utvandring bli starkare ju längre utvandringen varar». I
Italien synes det aldrig kunna bli tal om sådana arbetsförtjänster
och sådant uppstigande till välstånd och oberoende, som den italienska
arbetaren förmår att förvärfva i Förenta Staterna. Om det till en
början är fråga om att genom utvandring rädda sig ur ett verkligt
nödläge, blir emigrationen sedan ett medel, och det enda tillgängliga
medlet, att vinna allt bättre och bättro ekonomiska villkor.
Amerika väcker det förut slumrande förvärfsbegäret och gör så
småningom den en gång ekonomiskt slöe eller försumpade proletären till
en närig, ekonomiskt ärelysten, kanske till och med vinstliungrig
bourgcois — om än i förminskad skala och af primitiv art.
De patrioter, som bekämpa denna, af förvärfsintresse snarare än
nöd pådrifna emigration — hvilken i våra dagar blir allt vanligare
och betydelsefullare — göra näppeligen klart för sig, att de här
komma i konflikt med det moderna ekonomiska samhällslifvets själfva
grundprincip: den enskildes rätt och plikt att på egen hand och sä
långt krafter och konjunkturer tillstädja sörja för sin största
möjliga ekonomiska förkofran. Det är ju en nackdel for alla parter,
om fäderneslandet icke erbjuder de bästa ernåbara konjunkturerna
för sina ekonomiskt väckta medborgare. Men intet kan väl stå i
skarpare konflikt med näringsfrihetens eller den ekonomiska indivi-
’ L. c., 8. 80-81. - 5 L. c.. 8. 79-80. - 3 L. c., b. 91-92.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
