- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XVIII : Uttalanden af svenska vetenskapsmän /
79

(1910) [MARC] Author: Pontus Fahlbeck, Isidor Flodström, Rudolf Kjellén, Adrian Molin, Gustaf F. Steffen, Nils Stjernberg, Knut Wicksell With: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uttalande af Professor D:r Gustaf F. Steffen, Göteborg - II. Den svenska utvandringens likheter och olikheter med den italienska - Konjunkturernas verkan på utvandringen - Utvandringens intensitet och återinvandringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1890—93 svensk lågkonjunktur och amerikansk högkonjunktur
samtidigt på den svenska utvandringen och drefvo denna gemensamt
i höjden.

Tiderna äro dåliga i Förenta Staterna 1894—97, och all
invandring dit aftar starkt under dessa år — äfven den svenska.
Samtidigt, 1895—97, äro konjunkturerna goda i Sverige och bidraga till
att hålla nere vår utvandring. När sedan, 1898—1903, en ny
uppsvingsperiod infaller i Förenta Staterna, fortsätta de goda
konjunkturerna i Sverige ännu några år, t. o. m. 1900, och vår
utvandring förblir ringa liksom de närmast föregående åren. Men då vi
få lågkonjunktur 1901—2 under fortsatt högkonjunktur i Förenta
Staterna, springer vår utvandring genast i höjden — för att 1903
hejdas och 1904 tillbakadämmas, då det amerikanska affärslifvet
kommer in i tryckta tider, men det svenska just börjar att arbeta
sig upp till en ny högkonjunktur. Denna varar till in i 1907 och
visar sig kunna kvarhålla den svenska utvandringssiffran vid den
medelhöga nivåen af 1904, i trots af den amerikanska
högkonjunkturens lockelser 1905 och 1906. Att den svenska utvandringen
sjunker ansenligt 1908, i trots af inbrytande af dåliga tider, torde
sammanhänga med det amerikanska affärslifvets starka depression
efter krisen 1907.

Det har sålunda visat sig, att den svenska utvandringen till
Förenta Staterna ansenligt minskats under alla
lågkonjunkturer
i Förenta Staterna efter 1869 samt städse nått sina maxima
under högkonjunkturer i Förenta Staterna. Å andra sidan har den
svenska utvandringen några gånger uppvisat maxima, i trots af
goda tider i Sverige och detta alltid då det samtidigt varit mycket
goda tider i Förenta Staterna. Den svenska utvandringen har
varit minimal under svenska lågkonjunkturer, blott då det samtidigt
varit dåliga tider i Förenta Staterna. Extrema maxima och minima
i den svenska utvandringen ha infallit i tider, då de svenska och
amerikanska konjunkturerna verkat i samma riktning under någon
tid — d. v. s. då svensk lågkonjunktur sammanfallit ined amerikansk
högkonjunktur och tvärtom.

Utvandringens intensitet och återinvandringcn.



En sådan tendens att, under fluktuationer i enlighet med
konjunkturerna, växa oafhängigt af konjunkturerna, som i så hög
grad utmärker den italienska utvandringen, är däremot absolut icke
att skönja hos den svenska.

Då Irland 1841—50 förlorar 20.97 promille årligen af sin
befolkning (i allt 1,622,319 af 8,196,597), och då den årliga folkminskningen
uppgår till 19.39 promille 1851—60 samt till 14.97 promille 1861—70 och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:24:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emusvvet/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free