Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7(> EMIGRATIONSUTRBDNINGEX. BILAGA XVIII. SVENSKA VETENSKAPSMÄN.
bildning och folktomhet ha städse i historien varit jämnlöpande
förteelser. En dylik latifnndiebildning har nu åtminstone på ett
hall verkligen försiggått i vårt land, nämligen i Norrland. Det lider
väl intet tvifvel att därest rättsordningen i vårt land förhindrat i
stället för att gynna de stora skogstillgångarnes hopande pä ett fåtal
händer, och i stället sörjt för uppkomsten af en talrik
skogsbesittan-de storbondeklass, en sådan som ännu på sina ställen i Norrland är
till finnandes, befolkningsfrågan i denna landsdel skulle fått en
gynsammare lösning. Att en rättsutveckling, som i stället främjat
ödegårdars uppkomst och själfständiga hemmansägares nedsjunkande
till osjälfständiga arrendatorer, eller åtminstone deras nedsjunkande
i ekonomisk misär, har sin dryga andel i den ogynnsamma
utvecklingen af vår befolkningsfråga, har för mig sedan gammalt framstått
såsom en själfklar sak.*) Man ma icke häremot invända, att
Norrland alls icke tillhör våra förnämsta emigrationscentra. Är det icke
betecknande nog, att älven denna landsända, framtidslandet», som
ju delvis upptager folköfverskottet frän det öfriga landet, likväl själf
lämnar ett så stort bidrag till emigrationsfloden som det i
verkligheten gör?
Den nu anlagda synpunkten kan möjligen göras gällande i ännu
allmännare omfattning. Det kan pä goda grunder ifrågasättas,
huruvida icke nationalförmögenheten öfver hufvud i vårt land utvisar en
starkare koncentrering på ett fåtal händer, än som eljest är det i
våra grannländer normala. Visserligen äga vi i värt talrika
själf-ägande bondestånd i de södra delarna af landet en motvikt mot allt
for stora ytterligheter i detta hänseende; och att med tillhjälp af
statistiken verkligen bevisa något på detta område torde vara
synnerligen vanskligt. Men symptom i denna riktning saknas likväl
icke. Eller huru förhåller det sig med det ofta upprepade
påståendet, att Sveriges hufvudstad inom sig rymmer liera millionärer än
Köpenhamn, oaktadt nationalförmögenheten i Danmark relativt sedt
säkerligen är betydligt större samt detta land icke vid sidan af sin
hufvudstad äger något annat centrum för anhopning af det rörliga
kapitalet sådant som vi äga i Göteborg?
Icke heller kan det vara likgiltigt för ett. lands förmåga att inom
landets gränser bereda näringstillfälle åt den naturliga folkökningen
på hvad säll kapitalbildningen inom landet ifråga försiggår. Om
t. ex. — såsom hos oss intill senaste tid varit fallet —
fastighets-ügarne i landets främsta industristad utnyttja sin kommunala makt
till att hålla priset på bostäder pä en onaturligt hög nivå, sä
främjas visserligen därigenom kapitalbildningens intressen och förklaras
möjligen äfven delvis den relativt talrika förekomsten af millionför-
•) Ett karaktäristiskt exempel på detta samband mellan emisrationcn och vår
samhällsordning återfinnes i Emigrationsntrcdningens Bilaga VII s. 162.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
