Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
% EMIßRATIONSUTREDHIN&EN. B"II,AQA XVIII. SVENSKA VETENSKAPSMÄN.
detta energiska initiativ alltjämt ligger oafgjord, ehuru dess snabba
lösning vore ägnad att väsentligen förhöja värdet af våra nu
upprättade direkta ångbåtsförbindelser med främmande länder samt
äfven att stödja dem i deras första kritiska begynnelseperiod.
Emigrationsfrågan, såsom utgörande blott ett moment i frågan
om den svenska nationens framtida bestånd och välfärd, bottnar
sålunda ytterst i den stora och invecklade politiska frågan: Huru skall
man kunna i vårt land åstadkomma en energiskt och målmedvetet
verkande förvaltningsapparat? Frågan är viktig i sig själf, men än
mera genom det föredöme, som en sådan förvaltning utgör för det
arbetande folket i dess helhet. För den frågans lösning finnes
naturligen icke något recept till hands. Det är en stor statsmans
gärning, och på en sådan väntar Sverige. Den första förutsättningen
är naturligen, att bättre utbildning beredas de krafter, som skola
arbeta i förvaltningens tjänst. Medan i utlandet krafven på en
föregående god och för platsen ifråga så vidt möjligt afpassad teoretisk
utbildning äro ganska stora, kan genom de senare löneregleringarna
inom statens verk utvecklingen hos oss snarare sägas ha gått i
motsatt riktning. För en god teoretisk utbildning förutsattes emellertid,
att staten jämväl sörjer för en så god uppsättning af lärarekrafter
som möjligt för nationens blifvande ämbetsmän. På denna punkt
— och icke på frågan om nya examensstadgar — ligger
tyngdpunkten i fråga om ämbctsmannabihlningen i vårt land. Icke heller
denna fordran kan för närvarande anses tillgodosedd, då man icke
hos oss såsom i främmande länder sökt förebygga, att de bästa
lärarkrafterna dragas bort från universiteten. Därjämte
förutsattes, att utbildningen specialiseras efter skilda statsuppgifters
kraf. För ämbetsmännen själfva kan det visserligen vara bekvämt,
att alla möjliga ämbeten äro inom räckhåll, men för staten kan det
endast vara en vinst att speciell kompetens uppställes för speciella
funktioner. Men härmed är för visso problemet ingalunda löst. Ett,
är att veta, och ett är att göra. Ett strängt utkräfvande af
ämbetsplikter och ett noggrannt urval vid befordringarna är det viktigaste
medlet att skapa en god förvaltning. Själfva uppfattningen om hur
långt ämbetsplikten sträcker sig måste skärpas inom vår förvaltning.
Sammanblandningen af judiciella och administrativa funktioner har
hämnat sig. Våra förvaltningstjänstemän släpa ofta med sig ensidigt
juridiska synpunkter från sin föregående verksamhet. Blott man icke
öfverskridit föreskrifterna i gällande reglementen, anses tjänsteplikten
uppfylld. 1 hvad mån man inom dessa gränser utöfvat de inrymda
administrativa befogenheterna till samhällets nytta eller ej, är en
underordnad synpunkt. Man kan verkställa förordningar i en anda
alldeles motsatt den därmed afsedda, man kan göra sig skyldig till
för staten högeligen skadliga försummelser o. s. v., utan att däraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
