Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Visor - Höst i Rosenhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Höst i Rosenhagen.
I—Iöstens tid mig icke skrämmer.
* * Mörkrets makt och vindens jämmer grumla ej min sommarfröjd; lifvets kval och all dess smärta, dagens strid och nattens svärta göra kanske skalden nöjd.. .
Sommar’ns saga, nyss berättad, blir af honom, vemodsmättad, lagd på bår bland gula blad; hundra tusen suckar stiga upp ur strofer, underliga: grått i grått på hvarje blad.
Jag från landet än ej flyttar!
Hvad mig skrämde först var skyttar, som med harar tog i tu.. .
Rosenhagens Sven mig lugnat r
— Alla harar, som di hugriat mä sitt krut, har lif ännu!
— I en kaffigök ska få er uti en af Svéns bärsåer, säger han.
På en divan
utaf sten och klädd med mossa får en pipa så jag stoppa, stödd emot en jättegran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
