Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - smart-aleck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smart-aleck
rask, (link, frisk, duktig, klämmig, pigg, vaken,
fyndig, kvick, smart, slipad, elegant, stilig,
spänstig, modern, fin, fam. ansenlig, betydlig,
ganska stor; svida, känna sveda el. smärta,
göra ont; ~ under lida av; ~ for plikta (sota)
för, umgälla; the ~ set fint folk; be ~! skynda
dig! ~-aleek amr. viktigpetter,
viktighets-makare, bluff; ~-money ersättning för sveda
och värk, mil. gratifikation (åt sårad); smarten
[sma:fn] fiffa (snygga) upp, bli fin (uppfiffad);
smartish ganska stilig etc., ganska mycket,
ordentligt
smash [smæf] krossande, slag, brak, smäll,
sammanstötning, krock, störtning (av flygare),
katastrof, ödeläggelse, konkurs, skräll, (i tennis)
smash, a mr. ett slags grogg; med ett brak;
gå el. slå i kras (bitar), krossa[s], tiliintetgöra[s],
ruinera[s], göra konkurs, törnå, (i tennis)
smasha, (om flygare) störta; come a ~ bli
ruinerad; j| o ~ into stöta emot med ett brak,
krocka; many firms ~ed många firmor gjorde
konkurs; ~ down slå ned; ~ into stöta el. törnå
ihop med; ~ through slå sig igenom; ~ to
atoms slå i kras (i små smulor), pulvrisera; ~
up );å el. slå i kras, krossa; —and-grab raid
stöld (då tjuven krossar en butiksruta och stjäl
de utställda föremålen); —up våldsam
sammanstötning, krock, katastrof; ~er si dråpslag,
dräpande svar o. d., viktigt argument; ~ing
[för]krossande, väldig, dräpande
smatterer [smætsrs] förflackad person, halvlärd
(ytligt bildad) person; smattering [smætsriy]
ytlig kännedom, (ett) hum, (en) aning (om ngt)
smear [smia] [fett]fiäck; fläcka (äv. fig.), smörja,
smeta [ned], sudda till, flyta ut (om bläck,
linjer); smeary [smiari] smörjig, nedsmord,
smetig, klibbig
smcll [smel] lukt, doft, luktsinne; (oregelb. vb)
lukta, dofta, utsända lukt el. doft, stinka;
take a ~ at lukta på; ~ a rat osa bränt (ana
oråd); ~ about snusa omkring (äv. fig.); — of
a mr. lukta, fig. ha en anstrykning av, tyda på;
~ of the lamp (fig. om stil etc.) lukta
studerkammare; ~ out si vädra, snusa upp; smeller
si näsa, slag [på näsan]; smelly fam. illaluktande
smelt 1) [smell] luktade, luktat (se smell)
smelt 2) [smelt] smälta (malm), utvinna (metall
ur malm)
smelt 3) [smelt] zool. nors, amr. si tös, flickebarn
smeltery [sme’ltsri] [smält]hytta
smew [smu:] zool. salskrake (Mergus albellus)
smile [smail] [små]ieendc, pl ynnest, gunst, amr.
si ’tår på tand’ (is. visky); le, uttrycka genom
ett leende, amr. si dricka; do el. have a — få
sig en sup; come up smiling möta (svårigheter
etc.) med ett leende, med friskt mod; keep
smiling! fam. var glad! lev livet leende! ~ at
le åt; ~ on le mot, fig. le hult mot, gynna
smirch [sma://] fläck (is. fig.); fläcka, besudla
(is. fig.)
smirk [sm»:A-] självbelåtet (tillgjort) [-[små]-Ieende,-] {+[små]-
Ieende,+} mysande, smil; [små]le självbelåtet
(fånigt el. tillgjort), mysa, smila
smite [smaii] si hårt slag (i kricket), försök;
(oregelb. vb) slå, straffa, fördärva, förstöra,
förgöra, dräpa, fig. träffa, möta; have a ~ at
si probera, försöka; ~ hip and thigh i grund
nedgöra, tillfoga ett förintande nederlag;
smitten with gripen (träffad) av; be smitten by
(a person) vara kär i (ngn)
smith [smip] smed
smithereens [smi’dsrii’nz] småbitar, flisor, is.
break el. smash [in]to — slå i bitar (i kras)
smlthery [smipari] smide, (sällan) smedja; smithy
[smiöi] smedja,
smides-smitten [smitn] slagit etc. (se smite)
smock [smjfc] linntyg, chemis, arbetsblus (äv.
~-frock), lekblus; ~ing smocksömnad
smokatorium [smouk3h:’ri3m] a mr. si rökrum
snap
smoke [smouZc] rök, os, si rök, bloss, cigarr,
nonsens, dumhet, a mr. si spirituösa; röka, osa,
ryka, ånga, röka ut, skol-sl rodna, did. göra
narr av, vädra (misstänka); end in ~ fig. gå
upp i rök; like ~ si med väldig fart (kläm);
’—ball mil. rökbomb; —dried rökt (om fisk
o. d.); ~-eater a mr. si brandsoldat, flicka som
röker som en skorsten; ~ pole a mr. si pistol,
revolver; ~-sereen mil. rökslöja, -ridå; —stack
skorsten (på ångbåt, lok cl. fabrik); ~ wagon
amr. si — ~ pole; smoking-carriage (-car),
-compartment vagn för rökare, rökkupé;
smoking-eoneert konsert där rökning är
tilllåten; smoker rökare, innehavare av rökeri,
rökkupé, vagn för rökare, konsert där man får
röka, a mr. si revolver; smoky rykande, rökig,
full av rök, röklik, nedrökt, benägen för att
ryka; smoky seat amr. si den elektriska stolen
smooth [smu.-3] [till]slätning; slät, jämn, glatt,
lätt, ostörd, flytande, lugn, stilla, len, fin,
mild, blid, vänlig; göra jämn (slät), jämna,
släta till (ut); (~ down) lugna, bilägga, (~ over)
släta över; ~ water smul sjö; fig. get to (reach)
~ water komma över det värsta (alla
svårigheter); ~ away utjämna, undanröja; ~-bore
slätborrat skjutvapen; ~faced med glatt
(slätrakat) ansikte, fryntlig, fig. hal, inställsam;
~spokcn, ~-tongucd söt i orden, inställsam,
med hal tunga; smoothing-iron pressjärn;
smoothing-plane släthyvel
smote [smoEif] slog etc. (se smite)
smother [smAØa] kväva, dämpa, undertrycka,
nedtysta, överhölja, -hopa
smoulder [smoulda] glöd, pyrande; pyra, glöda
under askan (äv. fig.)
smudge [smAd3] smutsfläck, suddigt märke, eld
med tjock rok (för att driva bort myggor etc.);
sudda (kludda) ned, fig. fläcka, bli suddig,
sudda; smudgy suddig, smutsig
smug [smAg] univ. si plugghäst, stuggris, tråk-
måns; fin, prudentlig, självbelåten
smuggle [smAffl] smuggla; smuggler smugglare
smut [smAf] sotflaga, sotfläck, fig. oanständigt
tal el. språk, smutslitteratur, bot. rost (sjukdom
på säd); sota ned, smutsa, smitta med rost;
smutty sotig, nedsotad, -smutsad, smutsig,
oanständig
snack [snæfc] si lätt el. hastigt mellanmål, matbit;
go snacks dela lika
snàffle [snæ/l] träns (ett slags betsel); ride on the
~ rida med slappa tyglar, fig. varligt tygla
(styra) ngn
snag [snæg] utstående föremål, t. ex. trasig tand,
gren, sjunken trädstam, fig. oväntad svårighet,
stötesten, ’aber’; snagged, snaggy knotig, knölig,
(om flodbotten) full av trädstammar, full av
klippor o. skär
snail [sneil] snigel
snake [sneiic] orm (äv. fig.); pl si delirium; ~ in
the grass dold fara, oanad fiende; raise (wake)
~s ställa till med bråk; ~-fence sicksackgärde,
-stängsel; snaky ormlik[nande], buktig, full av
ormar
suap [snæp] ett slags kaka, nafs[ande], [-knäpp-[ande],-] {+knäpp-
[ande],+} knäppe (på armband etc.), trycklås,
kläm, fart, energi, kort ryck, ’knäpp’, plötslig
väderleksförändring (köldknäpp), ett slags
kortspel, ögonblicksbild (förk. f. snapshot), lätt
sak (arbete) (soft ~); med en knäpp, tvärt,
plötslig[t], ögonblicklig; nafsa, snappa [bort],
bita [av], nappa, fräsa till, fara ut, gå av (itu),
knäckas, knäppa [till], smälla (knäppa) med
(igen), knäppa av, äv. klicka (om skjutvapen);
I don’t care a ~ [of my fingers] det rör mig ej
ett dugg; ~ one’s fingers knäppa med fingrarna
(visa förakt el. likgiltighet för); ~ at nappa el.
gripa efter (äv. fig.); ~ into it a mr. si ta häftigt
i med ngt, gå på (med hänförelse); ~ off bita el.
knäcka av, snappa bort; ~ off a person’s head
265
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
