Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stad, hr Viktor Rydberg, vilken nu utformade sitt första riksdagsanförande
till ett försvar för den principen, att religionen icke längre måtte stå såsom
ett hinder för medborgarrättens utsträckning.
Till åminnelse av den slutligt genomförda emancipationen invigde
judarna samtidigt den stora synagogan vid Wahrendorffsgatan i Stockholm
(d. 16 sept. 1870).
Efter år 1870.
Judarnas strävan efter jämnlikhet med den inhemska befolkningen hade
nu fortgått sedan nära ett sekel tillbaka, och när de år 1870 fingo sina
önskningar uppfyllda samt blevo män i staten, kunde de med filosofiskt sinne
erinra sig, huru deras fäder mottogos vid sin invandring och huru man i
Stockholm först fordrat, att israeliterna skulle särskiljas från andra
människor genom färgade band på hatten.
De nya rättigheterna gåvo judarna en direkt anledning att visa vad de
förmådde inom samhällets olika områden, och de årtionden, som nu följde,
kunna även betecknas såsom de svenska israeliternas »storhetstid». Då
framträdde nämligen ett flertal män ur judarnas krets, vilka på ett för Sverige
fördelaktigt sätt utnyttjade de vunna friheterna, och vilka genom sitt
personliga uppträdande liksom försonade den svenska befolkningen med det
semitiska inslaget i samhället och kullkastade åtskilliga av de gamla fördomarna
mot judarna.
Även om dessa i övervägande grad ägnade sig åt affärer, liksom deras
fäder gjort, — så visade det sig dock, huru hastigt israeliterna anpassade sig
efter de friare förhållanden, som nu inträtt. Deras insats på det kulturella
området efter 1870 blev allt mera märkbar för varje år, och även i politiskt
hänseende gingo judarna framåt, därvid ett flertal av dem tid efter annan
anlitades för viktiga offentliga värv.
* *
*
Tre sorters judar i Sverige.
På grund av israeliternas vandringar i Europa under de senaste fem
århundradena kan man i Sverige räkna med tre olika slag av judar.
Huvudparten utgöres av aschkenassim, d. v. s. de tyska judarna, vilka
redan vid den första inflyttningen under 1700-talet voro i majoritet. Deras
invandring har även fortsatt under tidernas lopp, och det är bland deras
krets man återfinner den typiske affärsmannen av israelitisk börd, vilken
numera påträffas litet varstans i vårt land. De medföra från Tyskland ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:46:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/eojpsm/0187.html
