Judarna på svensk mark. Historien om israeliternas invandring till Sverige / 191 (1924) Author: Eskil Olán Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lithanders förslag var i huvudsak riktat mot de östeuropeiska judarna och
vilade på farhågan om en större israelitisk invandring under ett tidsskede,
då den svenska emigrationen till Amerika var rätt stark. Hr Lithanders
motion i ärendet blev dock ej bifallen av vederbörande.

Under världskrigets mäktiga omvälvningar visade sig åter igen en
ökning i judeinvandringen till Sverige, men samtidigt har passkontrollen
tillåtit en strängare uppsikt över de främlingar, av alla slag, som sedan dess
önskat inkomma i landet.

Judarnas antal i vårt land under olika tidsskeden framgår av följande
siffror:

Israeliterna	utgjorde	år	1787	150		personer
»	»	»	1825	845		»
»	»	»	1830	888		»
»	»	»	1840	911		»
»	»	»	1850	956		»
»	»	»	1860	1.155		»
»	»	»	1870	1.836	[1]	»
»	»	»	1880	2.993		»
»	»	»	1890	3.402		»
»	»	»	1900	3.912		»
»	»	»	1910	6.112		»
»	»	»	1920	6.474		»

Enligt denna statistik skulle judarnas antal utgöra något mera än en
tusendel av Sveriges befolkning, men om man tager i betraktande israeliternas
fördelning inom olika landskap, så framträda betydande ojämnheter ifråga
om deras numerära förhållande till de svenska innebyggarna. Sålunda äro
nära hälften av judarna (2.748) bosatta i Stockholm, där man räknar med
c:a 600 israelitiska familjer. Därjämte märkes Göteborgs och Bohus län med
1.075 judar. Dessa relativt höga siffror torde få tillskrivas de rika
förvärvsmöjligheter, som Stockholm och Göteborg erbjuda främlingarna, varjämte
dessa städer sedan gammalt inrymt vårt lands största mosaiska
församlingar. Däremot är det anmärkningsvärt, att Norrköping — den tredje av
de gustavianska judestäderna — räknar ett mycket ringa antal israeliter.
Inom Östergötlands län i dess helhet funnos nämligen år 1920 endast 88
judar. Församlingen i Norrköping har alltid varit liten, och ehuru denna
stad numera är den fjärde i riket, hava judarna övervägande sökt sig till det
närbelägna Stockholm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>