Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Svenska Historiska Fosterländska Sånger - Forntiden - Svea (utdrag ur denna dikt) af Es. Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
Eterneller oeli Vårblommor.
Förtrodde blott åt Gud sitt hjertas tysta klagan,
Och kysste fadrens hand inunder fadersagan.
Hans religion var dygd. Ett handslag var hans ed
Med samma djerfva mod han tänkte som han stred
Och manligt dristig, fri, af ingen fördom fången,
Steg djupt i forskningen och höjde sig i sången.
I ädle! mossa gror på edra glömda ben,
Er lefnads hjeltedikt är slutad längese^.
En annan verld står upp. Välan! välan! I fäder!
Hvem är den men’skoätt som på er aska träder?
O blygd! Är detta er, är detta göters stam,
Fåfänglig, glitterströdd, småsinnad, afundsam,
Med sina små begär, med sina halfva dygder,
Och Söderns yppighet i fattigdomens bygder?
Hvar är din forna kraft, ditt forna allvar? Hvar?
Ditt hjeltenamn, o folk, som trötta ryktet bar?
Och nitet som gaf gods, gaf lif för statens heder
Och ärans gudadröm och fädrens rena seder?–-
En. Tegnér 184fi).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
