Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Svenska Historiska Fosterländska Sånger - Forntiden - Frithiof och Björn (dialog) af Es. Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FonlerUindtko xànger 8!)
Bjokn.
Frithiof, din dårskap jag aldrig förlåter.
Klagan och suck för en qvinnas skull!
Jorden, tyvärr, är af qvinnor full,
Miste du en, stå dig tusen åter.
Yill du, så hemtar jag dig af det kram
Hastigt en laddning från glödande Söder,
Röda som rosor och späka som lam,
Sen dra vi lott, eller dela som bröder.
Frithiof.
Björn, du är öppen och glad som Frej,
Tapper att strida och klok att råda;
Odén och Thor, dem känner du båda,
Freja1), den himmelska, känner du.ej.
Icke om gudarnes magt må vi tvista:
Akta dig, väck ej den evigas harm;
Fort eller sent hennes slumrande gnista
Yaknar i gudars och menniskors barm.
Björn.
Gå dock ej ensam, din hemväg kan stängas.
Frithiof.
Ej går jag ensam, mitt svärd följer med.
Björn.
Mins du hur Hagbart8) blef hängd i träd?
1) Freja, kärlekens gudinna, näst Frigg den f8mämsta af gudinnorna.
2) Hagbart, en frejdad kämpe, som besökte sin trolofvade Signe 1 hennes
faders gård, blef förrådd, enpen och hängd. Signe innebrände sig sjelf
samtidigt dermed.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
