Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Svenska Historiska Fosterländska Sånger - Medeltiden - Sveriges riksskymning af Talis Qualis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fosterländska sånger. * 147
"Fåfängt har jag talat redan,
Kan ej mer, ej heller vill,
Dock, förrän vi skiljas sedan,
Än ett ord, ett enda till:
Den, som lossa djerfs på bandet
Mellan sig och fosterlandet,
Illa blir en dag till mods,
När hans ödes lätta tärning
Vänder sig, och hans missgerning
Slår tillbaka — och till blods1)."
Riddarn vred sig om på klacken,
Dödsblek, men bestämd som förr,
Och skred Jångsamt nedåt backen
Genom kopparnitad dorr;
Tveksam stod ännu prelaten,
När den ärlige soldaten
Hade lemnat platsen tom,
Der han stått som en förklarad
Andeskepnad, uppenbarad
Som en lefvande Guds dom.
"Nu till Stockholm!" — Knappast hördes
Detta utrop, halfhögt sagdt.
Innan han i släden fördes
Af sin goda bondevakt.
Hur han log emellan plågor
Ute på de frusna vågor,
1) Detta inträffade också, dä Kristian i Stockholms blodbnd lade
herrarne» hntvuden ander bödels-yxan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
