Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Svenska Historiska Fosterländska Sånger - Medeltiden - Likbrasan af Talis Qualis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
’ Eterneller oeh Vårblommor.
En högväxt bonde, en axelbred,
Med vakten trängdes, der den red;
Han var som ur klippan skuren,
Hans hår var grått, men hans gång var fast,
Och han kände vid första ögonkast
I liket den ädle Sturen.
En stund han veknade som ett rö,
En stund han bleknade, som en snö,
Af denna anblick slagen;
Sin sorg han dock med magt betvang,
Fast bröstet gick så bältet sprang
Vid de djupa andedragen.
Och jemte herr Sten låg en liten pilt,
Hvars hufvud lyste helgonmildt,
Af skenet öfvergjutet —
Han låg som en engel, som kommen var
På ett kort besök och glömt sig qvar
Och somnat in på slutet.
En qvinna, som följt i den gamles fjät,
På gossen såg, och såg, och grät,
Och hjertat det ville brista;
Men plötsligt en lock hon af sig skar
Och sade: "se här till en bågsträng, far,
Ifall han sprungit, din sista!"
Då vattnades fadrens blick till svar,
Men ryttaren, hvilken baneret bar,
Såg vredgad på patriarken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
