Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Svenska Historiska Fosterländska Sånger - Medeltiden - I Mora prestgård af H. Bjursten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fosterländska sånger.
13 j
I Mora prestgård.
^fi^Jet lider till jul. Kring den skogiga trakt
^ Har Vintren den hvita svepningen lagt,
Och nordan ryter i fjällen;
Och — fastän med snötyngda armar — står
Dock granen med evigt grönskande hår
Och bugar i vinterqvällen.
I prestfars stuga det flammande ris
Hörs lustigt spraka i hvitlimmad spis;
Den gamle sitter vid härden.
Han grånat i tjensten, — och hvarje qväll
Han dricker sitt öl i sitt herdetjäll
Och bryr sig litet om verlden.
Men fastän han trodde på helgonskrin l)
Och läste sin messa på dålig latin *)
Och valt den sorgliga lotten
Att lefva ogift, som påfven befalts)
Och lydde den "helige fadren", i allt,
Så var han dock svensk i botten.
1) Sveriges nationalhclgon under katholska tiden var kung ErUc (†1100),
hvikens helgonskrin af silfver ännu står vid altaret i Upsala domkyrka. Ett
annat berömdt svenskt helgon var Birgitta (11378).
2) Svenska språket begagnades icke vid messan under katholska tiden.
8) De svenske presterna, som länge Icke hörsammat påfvens bud I akten
skapsfrågan, ålade* på kyrkomötet i Skeninge (i landskapet Östergötland) år
1248 att lefva ogifta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
