Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En strid mellan kvinnor - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
»Eftersom miss Moloof tycks ha anspråk på er,
mr Vanderlip, och har för brådtom att kunna be-
vilja mig några sekunder av er tid, måste jag vädja
direkt till er själv. Kan jag få tala ostört med er nu
genast?»
Mrs Mc Fee slog ihop sina käkar med en smäll.
Detta skulle naturligtvis göra slut på den obehagliga
situationen.
o
»A — hm — ja visst», stammade Floyd. »Natur-
ligtvis, naturligtvis», tilläde han ivrigt vid utsikten
till befrielse.
Männen äro ingenting annat än flockvis samman-
levande, tämda och utvecklade ryggradsdjur, och man
kan ha stora skäl att tro, att den grekiska flickan
i sin tid hade handskats med vildare maskulina odjur
av människoras. Ty hon vände sig nu mot Floyd
Vanderlip med den demoniska glöd i sina flammande
ögon, som påminde om det uttryck, varmed en pal-
jetterad djurtämjerska ser på ett lejon, som plötsligt
har fått den farliga inbillningen att vara en fri varelse.
Och djuret inom Floyd Vanderlip kröp ihop inför
slaget.
»Det vill säga — hm — efteråt. I morgon, mrs
Eppingwell — ja, i morgon. Det var så jag menade.»
Han tröstade sig med den tanken, att om han stan-
nade kvar, skulle det bara bli mera förtretligheter.
Och för övrigt hade han ju en förbindelse att upp-
fylla — det där mötet nere vid vaskdammen bortom
sjukhuset — det fick han icke försumma. I gudar!
Aldrig hade han trott Freda om att vara så modig!
Hon var ju riktigt präktig, den flickan!
14. Hans fäders Gud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
