Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En strid mellan kvinnor - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
och på tröskeln stod tvekande en kvinna, klädd i
pälsverk, som farit illa under resan, till knäna dold
av den utströmmande varma luftens virvlande ångor,
men för övrigt tydligt avtecknande sig mot en bak-
grund av flammande norrsken. Hon tog bort sin
respirator och stod där sedan blinkande och bländad
av ljusskenet. Floyd Vanderlip stapplade framåt. . .
»Floyd!» utbrast hon mad lättnad och glädje och
gjorde ett trött litet språng emot honom.
Vad kunde han göra annat än kyssa det han fick
i sin famn? Ett vackert litet ansikte var det, som tit-
tade fram ur den yviga pälsen och smög sig intill
honom — så trött, men lyckligt.
»Det var bra snällt av dig att skicka mr Deve-
reaux efter mig med utvilade hundar», sade den famn-
tagna. »Annars skulle jag inte ha varit här förrän i
morgon.»
Floyd Vanderlip stirrade idiotiskt på Freda, men
så gick ett ljus upp för honom. »Och var det inte
bra snällt av Devereaux att han reste?»
»Du kunde inte vänta en timme längre, eller hur,
älskade?» Flossie smög sig ännu närmare intill ho-
nom.
»Neej — jag höll på att bli litet otålig», erkände
han undvikande, i det han lyfte upp henne så högt,
att hennes fötter icke snuddade vid golvet, varefter
han bar henne med sig ut.–
Samma natt tilldrog sig någonting oförklarligt hos
pastor James Brown, en missionär, som uppehöll sig
bland inlödingarna flera mil nedåt Yukon och såg
till, att de vägar de trampade skulle leda till den vite
mannens paradis. Han blev väckt ur sin sömn av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
