Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra afdelningen - 6. En öfverenskommelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
EN ÖFVERENSKOMMELSE.
sten, sjelf öfverlemnande sig åt en barnslig munterhet, efter flere
förnyade räkningar och mätningar tog i besittning den eröfrade platsen.
”Se så”, sade han, helt beqvämt utsträckande sig åt Nannys sida,
”nu kan jag åtminstone nå dig!”
”Men”, sade flickan, åter allvarsam, ty hon tänkte på Magdas ord,
”det vill jag Icke!”
”Vill du icke?”
”Nej!”
”Kors, så bestämd du är!”
”Herrn tänkte ju höra hvad jag läst?”
”Det var så rätt det .... Nå, icke behöfver du väl gömma handen
så der under förklädet: jag skall ej försöka att ta den, om du ej
frivilligt räcker mig den.”
Nanny smålog och lät de små hvita händerna åter krypa fram,
hvarefter hon lade dem i kors öfver knät.
”Först och främst då, mitt barn — du kan börja vid första början!”
”Då jag var helt liten, köpte pappa små historieböcker med
kopparstick åt mig, och under det jag läste, förklarade han alltsammans. Sedan,
när jag blef lite mer för mig kommen...”
”Nå, hvad blef det då af?”
”Jo, då kom katchesen, som jag just aldrig tyckte mycket om, och
derefter bibeln, som jag mycket älskar och gerna läser: Nya
testamentet är min bästa glädje. Pappa uttyder det, som jag icke förstår.
Och sedan, när jag blir ensam, gråter jag när jag går igenom vissa
ställen — men det är ingen sorg i tårarna: jag tänker endast på... ”
”På hvad?”
”Jag vet icke om jag bör säga det?”
”Visst bör du det — jag är ju din vän!”
”Nå, så skall jag väl nämna det... Jag tänker på om jag haft
den lyckan att lefva i den tiden: kanske hade jag. då varit en bland de
heliga qvlnnorna.”
”Jo, ser man på, du är minsann icke så lite äregirig du —
kanhända ville du ha varit sjelfva jungfru Maria?”
”Äh!”
Nanny vände rodnande bort ansigtet: det smärtade henne att det
låg ett gyckel i den unge mannens fråga.
”Nå, mitt barn, låt oss då hoppa öfver dina helgontankar och dina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
