- Project Runeberg -  Familjen i dalen /
43

(1849) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra afdelningen - 6. En öfverenskommelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EN ÖFVERENSKOMMELSE.

43

dig, hittar visst icke vägen hit . . . Men nn har du åtminstone fått
en vän.”

”Gudskelof, jag är väl förnöjd dermed!”

”Jag också ... Men det är nödigt att vi komma öfverens om en sak!”

”Hvilken då?”

” .. att vi icke bli kära i hvarandra!”

”Åh, icke har det någon nöd med det!”

”Det vete knäfveln — du har dina små behag, mademoiselle
Nanny, utom det att du är en ganska vacker flicka.”

”Herrn är också vacker, men jag märker icke att.. att... ”

”..att det käns som om du ville bli kär i mig? Nå, på min ära,
så mycket bättre, ty, ser du, jag är ungefär lika fattig som du.”

”Herrn?”

”Jojo, så står det till, min gudinna! Hela min utsigt är för
närvarande att bli biträde på min fars fogdekontor — det vill icke säga
mycket det.”

”Nej, det är sant. Herrn får väl derföre endast bli kär i en rik
flicka.”

”Åtminstone skall jag bjuda till att se mig före... Men sedan nu
den här värsta punkten blifvit uppgjord — den är ju riktigt uppgjord?”

”Ja, så säkert som något i verlden: herrn skall ha en rik flicka,
och jag en skola!”

”Det är bra ... Och nu komma vi vidare öfverens om att vi träffas
här på aftonstunderna. Jag tar passande böcker med mig och skall göra
dig bekant med våra skalder. Och ifall du har röst...”

”Jo, något litet . . god, säger klockarn.”

”Låt mig höra!”

”1 morgon! Jag är för blyg nu.”

”Det brukas icke att vara blyg för sin vän — helt annat, om jag
vore din älskare.”

Utan vidare svar började Nanny sjunga en gammal ballad, och
hennes harmoniska och veka röst stal sig som en smekande fågelsång in i
ynglingens hjerta.

”Du sjunger som en engel, Nanny, och det faller mig in att du
rätt väl kunde spela lite gitarr — jag kan det något, och jag skall ta
med mig en från herrgården.”

”Men icke kan jag använda de kunskaperna för skolan?”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:22:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famdalen/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free