Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sednare afdelningen - 12. Sorgen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEDNARE AFDELNINGEN.
0, när randas den gyllne dag,
Då, för sorger och mödor fri,
Mig besöker en trofast vän?
Stagnelius.
I gudars namn, hör upp mitt tålamod att pröfva!
Hvad förbehållsamhet, som min förtviflan gör?
O, himmel, hör jag rätt — månn’ örat mig bedrager?
Adleibeth-
12.
Sorgen.
*^^ära tvenne månader hade förflutit efter den märkliga dag, på
hvilken Nanny bortgifvit den första kyssen och Magda erhållit den
kärkomna underrättelsen om Jon Jonssons ankomst.
Också slod glädjen högt i taket, då alla Ragnars skatter väl blifvit
lefvererade i hennes vård: hon ansåg att allt dermed var bestäldt.
Men hur bedrog hon sig ej, den stackars Magda!
Det fans en person, den Magda med sin köld ständigt förolämpat,
och som, då han led det nederlag vi bevittnat, i afskedstunden gaf
hpn-ne en blick, hvilken på henne gjorde samma verkan som om hon
trampat på en orm — det var också på ett slags orm i menniskohamn
hon hade trampat.
Hon skulle snart få känna det fördröjda stynget.
Ännu aldrig hade man hört omtalas något beslag i gamle
Lönners hus: de varor, hvarmed han fordom handlade, togos helt enkelt
hos köpmännen i Göteborg. Men på sednare tiden var förhållandet au-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
