Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Fryxells författarskap i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bildande till en nyttig samhällsmedlem såsom ett
af undervisningens hufvudändamål, och som
värderade personer och förhållanden förnämligast i den
mån, de gagnat menskligheten i religiöst,
moraliskt, intellektuelt eller ekonomiskt hänseende1.)
På grund af sin anti-filosofiska rigtning skulle
naturligtvis Geijers tal öfver Tegnér såra Fryxell
på det ömmaste. I hans ögon var det ett
majestätsbrott mot Tegnérs konungsliga snille och
klara blick, då Geijer påstod, »att man med Tegnér
ej kunde föra något ordentligt resonnement»,–
att tingens inre sammanhang endast låg i hans
känsla men outveckladt, och att Tegnér ej tillät
någon »stråle af sitt snille att falla på det dunkel,
hvari det låg begrafvet», — eller då Geijer längre
fram säger om Tegnér: »Ett fattades honom. Det
närvarande var hans lif och lust. — —
Föryngringsprocessen i historien var honom förborgad.
Han hade intet öga derför». — Dessa för Tegnér
djupt nedsättande omdömen ansåg Fryxell som
höjden af ensidighet och orättvisa,
Att Geijer under de sista åtta lefnadsåren
blef sitt förra jags snillrikaste motståndare är
allmänt kändt. Orsakerna, hvarför detta affall ej
närmade de båda författarne till hvarandra, äro
i det föregående angifna.
’) H. Spencers nu äfven till vårt språk öfverflyttade
af-handling "Om uppfostran“ är grundad på utilitarism, men
ordet nytta taget i dess allsidigaste, dess både andlig och materiel
nytta innefattande bemärkelse.
2) 1. 2. 312.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
