Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Fryxells författarskap i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fryxell hyste äfven samma aktning för
allmänhetens omdöme, samma förtroende till sens
commun, som äro karakteristiska drag för
engelska nationen. Han fordrade, att också
vetenskapliga ämnen skulle, om möjligt, framställas så, att
de blefve fattliga för en bildad allmänhet. Han
älskade tryckfriheten och beklagade, att vårt lands
förnämsta män ej oftare begagna pressen för att
göra sina åsigter allmännare kända, och att exemplet
af en Agardh och Richter, en Geijer och v.
Hart-mansdorff ej oftare i detta fall följdes af yngre
framstående förmågor. Liksom i England Gladstone,
Cardinal H. E. Manning, Huxley, Tyndall, Max Muller,
flere biskopar och andra nationela storheter taga
till ordet i landets tidskrifter, så önskade han, att
äfven hos oss den öfverlägsna bildningens och
samhälls-ställningens män ville meddela sina
tankar åt landets bildade publik. Ofta såväl
muntligt som i bref yrkade han, att Svenska
Akademiens medlemmar måtte åtaga sig en del vitter
och vetenskaplig kritik och medelst namnens
undertecknande svara för omdömena. Sjelf skr ef
han ännu vid 83 års ålder uppsatser i svenska
tidskrifter.
Nyss är nämndt, att Fryxell, liksom britterna
i allmänhet, föga värderade filosofi. Deremot egde
han ej obetydligt af deras framstående förmåga
som tänkare på den sinliga erfarenhetens område.
Engelsmännens smak för att studera och
sammanfatta fakta, att inse och framställa dessas
sammanhang, orsak och följd, att af alla dithörande
förhållanden bilda slutledningar och draga slut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
