Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försöka, att på Skåne göra landstigning. År 1709 då en
dansk armée landsteg vid Råå fiskeläge och derpå slog sitt
läger vid Helsingborg, läto de danske genast upptaga de
raserade fästningsvallarna, likasom de hade anat all dylika voro
nödvändiga till deras räddning. De hade ock onekeligen
stor nytta af desamma, ty derest de icke bakom dem fått
ralliera sina slagna troppar, så hade hela danska armeen
gått förlorad. Efter en dansk relation öfver skånska
fälttåget 1709, landstego de danske vid Råå d. 12 Nov. nya
stylen och den 16 kommenderades Öfverste-Lieutenanten
Heinsen till Helsingborg, att genast författa plan och ritning till
fästningsverks anläggande kring staden och den 24 i samma
månad begyntes med fortificationsarbetet, samt att palisadera
kring Helsingborg.
Utom det att i de äldsta tider danska hofvet ofta
vistades på Helsingborgs slott, var här altid en slottsherre,
konungens första embetsman i landet, som kallades än Gilkare[1]
än Höfvitsman öfver Skåne. Denne herre hade befälet så
väl öfver slottet, som landet under konungens frånvaro och
innehade derjemte ett under slottet hörande län, ty man
finner ofta i gamla historien Helsingborgs län nämnas. Län är
en gammal landets indelning ej allenast i Skåne utan öfver
hela Norden. Hvar landsort delades uti vissa härader, öfver
ett eller flere härader satte konungen sin man, som skulle
uppbära skallen. Desse konungens män togos i äldsta tider
af ortens infödda ädlingar och fingo namn af Länsmän. De
nordiske länen voro till all lycka icke äftlige såsom i de
södra Europas länder: de blefvo icke i en slägt, utan
konungarne tillsatte hvem dem behagade, att länen styra. Länen
voro utaf tvenne slag. Räkenskapslän och Afgiftslän,
Räkenskapslän utgjorde ett eller flere härader tillsammans. Den
man, som bekom ett sådant län, skulle efter kronans
jordbok uppbära alla skatter och derföre göra räkenskap, hafva
tillsyn och öfverbefäl öfver det slott honom i hander
lämnadt var och öfver krigsfolket, samt uti oeconomiska mål,
och allt hvad en god ordning tillhörde, föra styrelsen, men
lagskipningen tillkom honom intet. Afgiftslän voro
krono- eller Kongelefsgods och efter reformationen indragna kloster
och biskopsgårdar, hvilka konungen till någon af adeln på
vissa år eller lifstid bortarrenderade. Sådana voro Gladsax,
Lindholm m. fl. År 1526 fick Axel Brabe Börringe kloster
i förläning i sin och sin hustrus lifstid, mot det, att han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
