Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man säkeri kan uppge, det staden uti G à 700 år legat,
der han nu ligger, men att den sträckt sig vidare, så väl
åt norra och södra sidorna under sjelfva backen, som äfven
upp åt böjden och kring slottet, är mer än troligt, när man
besinnar dess flor uti 11, 12 och 13 seclerne. 1656 då
staden blott var en skugga af hvad den fordom varit, blefvo
många gårdar, så på södra, som norra sidan, raserade, när
fästningsverken anlades nere vid kusten; ett bevis, att staden
varit större än den nu är.
Den äldsta heskrifning på Helsingborg lemnar oss
Pontanus i sin Chorograpbica Daniæ Descriptio: Helsingborg,
säger han, är en stad, belägen vid det namnkunniga
Öresund, eller i sjelfva gapet der Nordsjön bryter in uti
Östersjön, han sträcker sig längs åt stranden under den höjden,
på hvilken ett slott, af samma namn som staden, är anlagdt
(sedan anföres det redan meddelta yttrandet om slottet).
Midt uti staden står kyrkan, bygd af tegel, stor och
ansenlig, med ett lågt torn, icke långt derifrån är rådhuset och
torget. Här hållas tvänne årliga marknader som starkt
besökas, då stor handel drifves med en myckenhet varor.
Sådant var Helsingborg på l5OO:talet och sådant är dess läge
ännu[1].
Staden, sådan som den var 1676, tillika med dess
fästningsverk, utvisar en ritning af generalen och Riddaren
Maurits von Dykc mig förärad: och är den nu till belägenhet,
storlek och gator alldeles lika som den då var, undantagande
torget, hvilket sedan den tiden hlifvit anlagdt.
Uti kriget 1676 ruinerades en stor del af staden,
freden kom och regeringen tänkte på dess upphjelpande.
General-Guvernören Grefve Ascheherg lät då anlägga torget,
sådant som det nu är och af Rådstugu Protocollet d. 6 Juli
1692 inhämtar man, att dess afpålandc skulle då
ofördröjligen företagas.
Det gamla torget låg der nuvarande rådstugan står[2]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
