31 (Helsingborgs historia)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

handler med kiöhmandskab, og icke hafver tagit deris
Borgerskab i Helsingborg, at de icke handle nogit met Kiöb og
Sal imod bemelte Helsingborgs Byes Kongl. Privilegier. Hver
saadant befindes daa J, hvo sig dertill eller imod fordrister,
straxt godsit at lade arestere, oc for Welbyrdig Herr
Slotts-Herre på Helsingborgs Slott, Bnrgmestere oc Raad eller
Kongl. Maij:ts Byefogit at instemme.

År 1669 bortarrenderades Tolagen ocb Bropenningarna
i Helsingborg för 600 Slette Daler om året. En slet daler
var 4 mark Dansk eller 4 daler smt.

År 1672 utgjorde stadens Accis 1041. En daler då ²/₃
R:drogör 694 Bdr.

År 1704 bortarrenderades bro- och vågpenningarne för
400 Dlr smt, gör 200 Rdr.

År 1708 för 330 Dlr smt. Uti Bådstuguprotokollet af
den 8 Januari samma år säges att arrendet kunde ej gå
högre i anseende till den släta handel, som då för tiden var.

De tvenne krigen 1676 och 1709 ruinerade staden i
grund, dock syntes staden hafva något repat sig efter det
förra; ty 1709 räknades 17 handlande i Helsingborg, men
1718 voro de icke mer än 11, och det som förunderligast
är: från freden 1720 till 1772 aftynade handeln allt mer
och mer så att bär funnos knappt 2:ne köpmän i staden[1].

Orsaken låg deruti, att så länge skogarne lemnade
tillräcklig potaska och stäfver tiil utskeppning, hade staden
någon rörelse, men sedan dessa exporter felade, gick
handeln alldeles under, tills hrännerianläggning åter litet
upplifvade den, och kom en del allmoge att mera söka
Helsingborg än andra städer. Det bar uti commissionsvägen äfven
vunnit något, liggandes beqvämligt att från Helsingörs och
Köpenhamns upplager skaffa andra städers handlande de
varor, som för deras räkning der kunnat blifva upplagde[2].

[1] Anm. Under den tiden kade dock borgerskapet ¹/₄ af
riksstyrelsen och ståndet borde då kunnat bevara ståndets
bästa.
[2] Konungamaktens project att upphjelpa hvad
ständerregeringen stjelpt! Dock — kanhända skulle de ”allmänna”
eller ”samfälda” makterna förstört ännu grundligare. Det
vore otacksamt både mot Gud och de styrelser, som dertill
samverkat, att ej här erkänna, att Helsingborg är staddt i
en rask och lycklig utveckling i många riktningar. För
allas blick framvisa sig de nya gator, som bebyggas, de sköna hus, som uppstå, den nödiga förbättring, som visar sig
i jordens odlingssätt, det ökade utrymmet invid hamnen,
vunnet genom fyllningsämne, hvars upptagande fördjupat
samma hamn, den ökade folkmängden, men de minskade
eller rättast sagdt försvunna tiggarne, det oftast tomma
fängelset, men det under några år mer än fördubblade antalet
af elever både i lärda scholan, folkscholan och
privatscholor, den utmärkta omsorgen om kyrkans och scholhusens
vidmakthållande och förskönande samt de lätt igenkänlige
kroggästernas försvinnande på gator och gränder, gåfvor till
mer än 50,000 Rdr rgds värde under ett decennium af
enskilda blott till stadens kyrka och folkschola
(söndagsscholan inberäknad).

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 01:23:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/fehbghist/0049.html

		Helsingborgs historia / 31 (1851) Author: Elias Follin, Peter Wieselgren Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|