Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Drusus att segla sa langt fram att han kunde få se
desamma, hvilka stöder vara antiqvarier mena vara Kullabcrg.
Alt hönsa för kullen var en gammal sjömanssed, men
som nu är aflagd. Den bestod derutinnan att livar oeh en
sjöman eller resande, som första gången seglade förbi kullen
bands vid masten och man öste vatten öfver honom. Bättre
folk undgingo detta hönsande, i det de gåfvo hederliga
drickspenningar till besättningen pä skeppet, hvarmed de
gjorde sig lustiga dä de kommo fram pä Helsingörs redd.
Tuhcs färd utför Kullaberg är ock namnkunnig. Toke
var stamfar för Ilvidarne, tjente uti Danska konungen
Harald Blåtands hof. Harald berömde sig ofta deraf att han
var den snällaste skidlöpare. Toke, näsvis oeh obetäuksam,
•yttrade sig att han kunde löpa lika så fort som konungen.
Det kom för konungens öron, som tog det mycket illa upp.
Harald reste till Itulla loiiba, så kallades Kullaberg. Toke
var med; här befallte konungen Tokc att pä skidor löpa
utför berget, efter han var en så snäll skidlöpare; Toke
måste deran, ett litet stycke utför berget bl ef han stående på
sina skidor då de lirusto sönder, han föll och (ill all lycka
kom han i fallet alt taga fäste uti en klyfta eller sprieka i
berget 5 gaf sig sedan att sakta krypa fran en klyfta till en
annan och halp sig ned till bergets fot, der han af ett
för-biscglande skepp upptogs. Alan fanu haus söndriga skidor,
men icke honom, och Ilarald trodde bonoin död. Toke for
till Julin, blef anförare för de bekante Jumsvikingarnc, var
med Sven Haralds son då han vid Ilelganiis slogs med sin
fader. Förlikning var på hane emellan fader och son.
Ilarald gick ut i skogen ej långt från stranden, Toke som
märkte det, lopp i förväg och sköt konung Ilarald ihjäl.
En klok man har bott på Kullen vid pass 1230 eller
1240, kallad Kullamannen. Kouung Waldemar II skulle en
dag rida ut pä jagt; färdig att stiga till bäst föll han i sä
djupa tankar, alt han en lång stund blef stående orörlig.
Detta väckte uppmärksamhet hos hans kofmän. Sedan
konungen kommit hem från jagten, frågade en af dem hvad
vigtigt konungen då tänkte uppå; men då hadc konungen så
glöiut det, alt han omöjligen kunde erinra sig livad det var.
Sjclf nyfiken, sände han bud till Kullamannen att han skulle
säga honom hvad ban vid det tillfället täuklc uppå, då
Kul-lamauucn skall svarat konungens utskickade:
Din herro tänkte uppå
liuruledcs det skulle hans söner gå
När han var gången af lifvc;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
