Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kapellet uppkom före 1250? Sannolikt efter någon den
aldres härjning, då en stor reparation blifvit nödvändig.
Historien känner näst före nämnde tid, huru hade K.
Waldemar oeh E. B. Absalon emottogos af de upproriske
bönder-ne vid Helsingborg, då tiondelrågan upprört folket 1180
och 1181, bvarvid historien • nämner, att de sköflade
Erkc-biskopens gårdar m. m. Då Erkcbiskopen nu hefalltc
tillsluta alla.kyrkor och delta väl först verkställdes i
Helsingborg, monne hämnden ej der utbröt skarpast, mot cn
Erke-biskopens prebendekyrka? Och byggde sedan ej efter
segren Waldemar och Absalon kyrkan upp sådan bon nu står
för våra ögon? Men vetandet, ej blott gissningen
vinkat-oss från tiden ofvan 1250.
De 2 äldsta skrifter deri Helsingborg närunes, Adarni
Bremcnsis Beskrifning, författad omkring 1070, och E. Knut
Svenssons gåfvobref till Lunds domkyrka af d. 24 Maj !08ö
tillåta ej att förutsätta, det Helsingborg icke sjelft då redan
hade en stadskyrka. Adamus uppgifver att Skåne redan
he-höfde delas i 2 stift med 500 kyrkor, och alt Helsingborg
var det kortaste öfvcrfartsstället från Seland, der
skepps-egare, som idkade kaperier, bodde. Han anmärkte att der
ej i Skåne, ulan i Bleking och Vestergötland var fäll för de
Skånske prelaternes missiousverksambet. Hvcm med någon
insigt kan antaga att Skåne väl hadc 500 kyrkor’, men
likväl ingen på det öfverfartsslälle, dit man liitlast kunnat
komma från de Christna länderna? 1 kungabrefvet af IOSo
an-föres, bland de få gåfvorna af dylikt slag, ett anslag till
förmån för den grundlaggda Biskopskyrkan: de annali
pccu-nia quæ dalur pro areis in Hclsingabnrgh tres mareæ. Det
var en ej ringa gåfva. Man köpte i Ii. Erik Ejegods - tid en
6keppa korn för en penning. Minst 240 penningar gingo på
cn mark silfver i Sven Eslridssons tid. 5 mark svarade
således vid denna tid mot omkring 720 skeppor korn*),
lifter 4 skeppor på tunnan var det 180 T:r korn, som i den
tiden måste varit lomlören för en betydlig del af slädens
jordar. Helsingborg eum attineneiis var konungslef. Kungen
måste således hafva afhnudigat sig alla de tomter med åkrar
och ängar, som trädas afsöndrade från slottet. Helsingborgs
kyrka hadc 80 dylika areæ under sitt dominium ännu loGO,’
då domkyrkan i Luud ju ej hadc något qvar af gnfvan från
*) Velscbow om Kornprisen i Molbceks Nord. Tidskr.
1820; 5:dje B. p. 580. Dahlmans Hist. (danska öfvers.) I:
p. 240.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
