Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visl Biskopskyrkan, gaf nog öfverskott åt Ordinarien, sedan
Vicarien lönats, sa att Lär uppstod ett prebende, som kunde
behaga Lundakyrkans förnämste prest.
Dä K. Sven Eslridsson begåfvade Roskilds
metropolitan-kyrka, fick den slraxt 10 jirehenden. Tidigt fick Lund för
sina kaniker prekendcn, som ökades alltmer; men Lomma
namnes ej bland dessa liksom ej Helsingborg.
På detta sätt låter sig förklara, att en så skön kyrka
visar sig i denna stad, utan att diplomerna nämna dess
byggnad.
På en pelare midt emot predikstolen såg man 1S49 vid
reparationen, då kalken afföll, tvenne apostlabilder med
öf-verskrifter: S. Jacobus ocb S. Judas. Bokstäfverna liknade
mest dem vi ej se på Bääfs tabell efter medlet af lo:de
seklet. Då man beböfde sätta 2 apostlar på bvardera
pelaren, således en bakom den skymmande pilastern, synes nian
kunna antaga, att ej (lera pelare funnits i kyrkan än de med
icke skarpkantade framsprang försedde.
Ända till hafsandsbotten fanns menniskoben, när grund
gräfdes till orgläktaren. Der var ej möjligt taga ett
spadtag, utan att ben dervid blottades, ocb D:r Netzler fann
jorden bär till större delen beslå af förmultuade lik. Ofver
allt var förhållandet lika, så djupt man gräfde. Detta allt
bevittnar lång begrafningstid i kyrkan.
Man må härvid erinra sig, alt Danmark redan 9GÖ hade
sina biskopar ocb stift ordnade, ocb att Skåne då hörde till
Selands-hiskopcns stift. De från Jutlund eller dess
grannskap utvandrade Anglerne hadc haft omsorg alt sända
Christen tro till den gamla fädernejorden, förrän Tyskarne
öfver-togo den förrättningen, således långt förrän Sveonerne och
Götarnc på vår conlinent hugnades af .Missionärers ankomst.
Redan före Carl den Stores tid känna annalerna Engelska
Missionärer i Danmark och YVittekind (i I0:de seklet)
vittnar att Danskarne af ålder voro chrislna (Dani anliquilus
erant christiani), ehuru han ej derföre anser dem ha
upphöet att vara hedningar. I Harald Goriussons tid kunde on
kyrka byggas i Lund. Möjligen hadc cn dylik lika tidigt
befunnits af behofvet påkallad in hrevissimo Irajeclu eller
på den punkt dit man lättast kommer från Seland, som jiå
cn ort, der hcdnacullen synes ha haft sin bufvudfästuing. Vi
erinra dock att de första kyrkbyggnaderna vanligen voro af
trä ocb sedan ersattes af stenbyggnader. Vi böra härvid ej
förgäta alt nära ett par hundra är förr än Adaiuus
Bremen-sis faun nästan lika många kyrkor i Skåne, som der seder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
