Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mark lödig, som gör 120,000 Rdr, hvilket i de dagar var
en dryg summa. ”1253 i Januari gaf K. Erik i Helsingborg
en stadfästelse af K. Abels frihetsbref.”
År 1265 blef Helsingborgs slott återigen af Skånes
allmoge belägrad och då varande Gilkaren ur landet jagad.
Markgrefve Albert af Brandenburg, Danmarks Rikes Höfvitsman,
Gilkare i Skåne och Slottsherre på Helsingborg, hade
onekligen gjort den omyndige K. Erik Glipping och dess
moder Drottning Margareta Sprenghest stora tjenster. Han
var allrådande i riket, derigenom ådragande sig adelns hat
och afund. I Skåne var han hatad dels för samma orsak,
dels derföre att han strängt handlade med Skånska
presterskapet. Af historien känner man huru Erkebiskop Jacob
Erlandsson i Lund stiftat mycken oro i Skåne; hans anhang
kallades chorkarlar och hade hela clereciet med sig; denne
Jacob Erlandsson var Drottningens hätskaste fiende, ehuru
han nu som flykting vistades utrikes. Presterskapet i
allmänhet voro honom tillgifne och detta var nog för Gilkaren,
att på allehanda sätt dem betunga. Han lät fängsla flere af
de betydligaste bland dem. Sina Tyska soldater lade han
in på erkebiskopsgodsen, som af dem utplundrades. Åhus
slott tillhörde Lunda biskopsstol; på detta slott inlade han
en Tysk besättning. Allmogen reste sig, Åhus intogs,
Tyska soldaterna nedgjordes och slottet förstördes: detta
skedde 1262; men härmed var icke oron stillad. Året derpä
samlar sig menigheten förbittrad mot sin Gilkare, hvilken
då vistades på Helsingborg; de tåga dit, belägga slottet,
och ehuru tappert Markgrefven med sina Tyskar det
försvarade intogs det med stormande hand, och Gilkaren kom
med största nöd och lifsfara undan på en båt, som satte
honom öfver till Seland. ”Härifrån begaf han sig snart med
vanära ur Danmark, (Hoc anno Scanienses obsederunt
Hælsingburch & Scanienses castrum ceperunt. Dux de Br.
recessit de Dacia magno cum dedecore ... Annal. Esrom.”)
”1269 höllo Predikomunkarne convent i Helsingborg.
Scr. r. Dan. m. æ. I: 190. II: 438. Huru lång tid förut
klostret af Dominicanerorden anlaggts, kan ej uppgifvas.
Orden stiftades 1216. Dess kloster voro alltid scholor. Då
Renterdahl i Sv. Kyrkohist. 2: 2 p. 371 skrifver: ...
”Minoriternas. De hafva tidigt i vårt tidehvarf befäst sig, utom
i Lund, äfven i ... Helsingborg” ökar han klostrens antal
utöfver det verkliga förhållandet. Daugaard känner blott ett
Dominicanerkloster i Helsingborg; urkunderna likaså. I det
citerade diplomet i Dipl. Sv. 84 står Fratribus minoribus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
