- Project Runeberg -  Helsingborgs historia /
172

(1851) [MARC] Author: Elias Follin, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gerhard II af Holsten, som nu äfven var död. Hennes barn
bade alt fordra arf efter sin mor och morfar. Nu afgjordes
under bilägret i Helsingborg, att K. Birger skulle lösa till
sig Grefve Gerhards barns lott uti fastigheterna för en
summa af 1500 mark lödig Cölnisk vigt.

”1299 nämnes Mariakyrkan i Helsingborg i Kaniken
Christians testamente i Lund. Han gaf då en Curia,
belägen i nämnde stad, som han köpt och från grunden
uppbyggt, i hvilken personen (ordinarien) eller vicarien kunde
bo; men i annat fall finge den disponeras af kyrkans värdar.
Hvad han gaf dessutom skulle delas lika mellan kyrkans
byggnadskassa och de fattige. Var det nu den gifna curian,
som sedan beboddes af Erkebiskoparne såsom præbendarii,
hvilken låg i staden tills den brännts af Carl Knutsson och
och sedan lades inom slottsmuren? Samma Kanik Christian
gaf Dominicanerklostret i Helsingborg en mark. S. å.
begåfvade Marskalken Joh. Kalfs enka Cecilia samma kloster.”

”1301 kom bref från K. Erik Menved ved till Helsingborgs
borgare med tillsägelse att ej hindra Esroms munkar i deras
trädvaru- och jernhandel.”

Ar 1305 var Herredag i Helsingborg. Vid densamma
infunno sig Svenska Hertigarne Erik och Waldemar, K.
Birgers bröder; de voro nedreste att, enligt Kålsäters
dagtingan d. l5 Febr. s. år, skaffa K. Erik Menveds och Grefve
Gethards af Holsten borgen för sig, att de denna dagtingan
hålla skulle; det var genom denna dagtingan som gamle
Torkel Knutsson åtminstone för någon tid dämpade
utbrottet af den osämja, hvilken emellan K. Birger och hans söner
uppkommit. Vid denna Herredag fälldes också dom öfver
K. Erik Glippings banemän , hvilken Hertigarne underskrifvit.

”1308 vardt dock ej Helsingborg, ej ens Luggude
härad, så vidt urkunderna upplysa, ofredadt af Svenska
Hertigarne. Det heter i Rimchrönikan:

I Graföja voro the juladag . . .
Sidhan drogo the till Halland.


Utgifv. af Script, rer. Svec. m. æ. erinra härvid om 2:ne
Grefvie i Oxie, hvilket innebär att tåget, som började vid
Småländska gränsen närmast Örkelljnnga och snart böjde in
i Halland, krökt så djupt neder i landskapet, att man varit
söder om Malmö. Detta med skäl oväntade fel hos Utgifv.
af Script, rer. Svecicarum rättar Reuterdahl i Sv. Kyrkohist.
2: 2. p. 77, med uppgiften, att Grefvie är den sålunda
benämnda socknen ”i Luggade härad.” Då en lärd och för
noggrannhet berömd forskare, som länge sutit i det Dom-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:23:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fehbghist/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free