- Project Runeberg -  Helsingborgs historia /
186

(1851) [MARC] Author: Elias Follin, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dricka in till dem, som flytt in på kyrkogårdar och kyrkor.
Slutligen klagades deröfver, att utan Biskopens vetskap
vågade många att förskansa sig på kyrkogårdar och i kyrkotorn,
görandes dem till borgar och fästen [1]. En målning af
den tidens seder som icke är den vackraste. Alldeles
ogrundad kan väl intet denna presterskapets klagan vara; ty
den tidens adel var mäktig, tilltagsen och våldsam.
Medelålderns historieskrifvare afmåla presterna såsom
regeringssjuke, girige och myndige, helst biskoparne, hvilket väl är
sannt; men så måste man bekänna att adeln i de dagar varit
i ingen mån bättre; man läse allenast Svenska och Danska
Historien för 12:e, 13:e och 14:e seklerna, så lärer man
snart derom öfvertygas. Hvidfeld stadfäster sanningen af
hvad i Helsingborgs Concilio öfverklagas: Paa de tider —
säger han — var Adelen ude Skaane stedse og lang tid
öfvid udi krig, blefven grumme og girige, saa de icke kunde
lide det rett var, det toge med magt till dem, hvad dennem
sjuntis de hafde rett til, af Lunde Domkirkis gods oc
ingen anden Rettergang paavarede; detta är väl beskrifning
på tillståndet i Skåne 30 år efter Helsingborgs Concilium,
men bevisar, att de då afkunnade bandlysningar ringa aktas.
Påfve Gregorius XI gaf 1378 en Bulla, som kallas Lunda
Kirkes Beskiermelsebref; i detta bref uppdrog hans Helighet
Biskoparne i Camin, Lübeck och Wexiö, att bannlysa alla
herremän eller andra, som presterskapet i Skåne något gods
fråntoge, eller heliga rum och ställen på något sätt
ohelgade. Bland herrar i Skåne som isynnerhet varit tilltagsne


[1] Det synes ej osannolikt, att Tyskarne förut företagit
sig att bygga torn till Helsingborgs kyrka, hvarvid ett
redan uppförts, hvarigenom fenstret i södra sidoskeppets
vestra gafvel igenmurats, och att de ernat strax uppföra ett
likadant vid norra sidoskeppets vestra gafvel, hvarigenom
än ett fenster skolat igenmuras. Från kyrkans torn kunde
sedan staden beherrskas, äfven om det aflägsnare slottets
hot ej halp. Nu kände Hanseaterna redan krutet och kunde
från kyrktornens gluggar kasta stenar med blidor. Afböjde
derföre Erkebiskopen genom Concilii-beslutet af 1345 det
andra tornets byggnad i Helsingborg? Det redan uppförda
har flera gluggar, än som synas ditsatte för ljudets utspridning.
Tornet får erfara verkningen af dessa många öppningar
för vindarne. Detta torn vid S.V. hörnet af kyrkan är
tydligen uppfördt efter den tillbyggnad af kyrkan, som var
uppförd omkr. 1230.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:23:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fehbghist/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free