Helsingborgs historia / 221 (1851) Author: Elias Follin, Peter Wieselgren Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

6.	Johannes.	7.	David.	8.	Leoparden.
		9.	Falken.
10.	Delmenkorst.	11.	Castellet.	12.	Raphael.
4 Division.
1.Hercules. Chefskepp.
2.	Rosen.	3.	Höken.	4.	Småland.
		5.	Maria.
6.	Phoenix.	7.	Ingermanland.	8.	Svanen.
		9.	Svenska Lejonet.
10.	Salvator.	11.	Lyckan.

Aldrig har man sett så många örlogsflottor i sundet,
som den tiden.- Den Danska och Holländska låg i Köpen-
hamn, den Svenska i Landscrona. Den 6 April 1659 kom
Engelska flottan upp i sundet, den 27 Juni lade den sig
under Hven; den 28 Augusti kom en ny Holländsk flotta
och lade sig äfven under Hven; den 22 October gick
Amiral Opdam hem med den första Holländska flottan, och då
han seglade förbi Helsingborg sköt han ned Helsingborgs
brygga och gjorde stor skada på husen, som lågo närmast
stranden; den 2 Mars I660 ville Danska Konungen genom
brännare sätta eld på Svenska flottan i Landscrona hamn;
men Holländska Amiralen Reuter tillstadde det intet; den 10
Mars gick Amiral Reuter undan med Holländska flottan,
som höll Landscrona spärradt; den 11 Mars lopp Svenska
flottan ut ur hamnen; den 12 Mars var Svenska Amiralen
om bord på Holländska amiralskeppet. Freden slöts och
flottorna gingo hvar till sina hamnar.

Sedan Skåne nu blifvit en Svensk provins, fullföljdes
den i Danska tiden påbegynta fästningsbyggnaden vid
Helsingborg. Deraf hade staden nog tunga, så genom
inqvartering, som förskotter till der liggande arbetsmanskap.
År 1668 gjorde stadens fordran hos kronan 9000 Rdr specie.
Den liqviderades med kronan år 1747, då for hvar
riksdaler betaltes 6 1/2 mark eller 1 dlr 20 öre smt,
som gjorde 14625 dlr smt. För dessa penningar fordrades redo i
Borgmästaren Pihls tid; han gjorde en räkning på
riksdagsmannaarfvode för flere riksdagar, hvilken belopp sig
till en ansenlig summa, och stadens cassa fick litet eller
intet af dessa penningar*).

”1669 fick E. J. Dahlberg ledningen öfver arbetet å
Helsingborgs slott, der flera nya försvarsverk anlades.”

”1674 afstack Dahlberg efter ny plan försvarsverk kring
Helsingborgs stad, då flera kyrkans, skolans och hospitalets,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>