Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beskrifves, så måste man ändå tillstå, att uti betalningsvägen
var han ordhållen och accurat.
Om Ludvig Albertsons härkomst äro tvänne olika
meningar. Några hålla före att han varit en Grefve af Gleicken
och Everstein. Hans far Albert gift med Cecilia Vogenson,
hans farfar Ernst gift med Ingeburg, Peder Strangetons dotter
af Kallundborg. Andre påstå att han varit en Rosencrantz
och efter Rosencrantziska slägtens stamtafla, sådan som den
finnes införd hos dc Hofman i dess Portraits des Hommes
Illustres de Dannemark, skall Ludvig Albertson varit en son
af gamle Riksmarsken Albert Mathisen och dess fru Cecilia
Esbjörn Vogensons dotter. Ludvig Albertson hade två bröder:
Tver och Albert. Ludvig Albertson var gift med Elsa
Pedersdotter; de hadc 5 barn, af dem sonen Peder, RiksRåd, dog
ogift och sonen Jens Ludvigson; denne Jens Ludvigson säges
vara stamfar för alla Roscncrantzar i Dannemark och Skåne,
hans fru var till slägten en Giörstning: af hvilkendera slägten
Ludvig Albertson varit, så var han storslägtad, och den
störste aristocrat i sin tid. ”Med största skäl ha de fleste
antagit honom vara en Eberstein.”
40. Eggert Brochdorph, Slottsherre på Helsingborg nr
1329. Grefve Johan, som försträckte sin olyckliga broder
K. Christopher II 3400 mark lödig, hade af Eggert
Brochdorph lånt 6000 mark, för hvilka han honom i underpant
lemnade Helsingborgs slott, med derunder liggande län. Denne
herre var en verklig tyrann, och af alla tyska länsmän och
fogdar i Skåne den grymmaste. ErkeBiskopen i Lund klagade
för Grefve Johan öfver hans grymhet mot folket i sitt län,
och bad att Grefven ville tillsätta en annan och mera
mensklig Slottsherre; men fick af Grefven det svar, att han ej på
annat sätt kunde hjelpa densaken, än att skåningarne sjelfve
utlöste Brochdorph med 6000 mark lödig, då de ock sjelfve
skulle få tillsätta den Slottsherre de ville; men så stor
penningsumma var ej så lätt att uppbringa uti ett utplundradt
och olyckligt land. Elände och förtryck alstrade af sig
förtviflan: Lunds blodbad är namnkunnigt, i dess domkyrka
mördades 300 tyskar, som dit hade tagit sin undanflykt för
den förbittrade menigheten. Ryktet härom var ej förr
kommit till Helsingborg, än menigheten grep till vapen, och alle
tyskar, som de öfverkommo, nedgjordes utan all
barmhertighet; men Helsingborgs slott kunde de ej bemästra sig.
Emedlertid uppretades tyskarna till än mera grymhet, och K.
Waldemar IV skrifver uti ett bref sålunda: De fleste af
ridderskapet och adeln samt menigheten i Skåne, som under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
