Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 TYSKLAND.
allmän mening stundom verkat förlamande på den tyska
qvinnans företagsamhet, sjelfständighetskänsla och intellek-
tuela arbetskraft. .
Det kan visserligen synas, som vore pessimismens ana-
kronistiska befingdheter af föga vigt och endast värda att
med åtlöje bemötas, hvilket också den berömde novellisten
Paul Heyse gjort genom sin pessimistiska skomakare i roma-
nen »Kinder der Welt». Utan betydelse äro de dock lika
litet som den pessimistiska åsigten i allmänhet, hvilken, såsom
grundval för en stor del af österlandets civilisation, ingalunda
är främmande för menniskoanden. Denna verldsåsigt ligger
i tidsrigtningen och studeras allmänt. Så t. ex. har under
vintern 1877, 1875 endast inom Frankrike utkommit först i
Revue des deux Mondes! en redogörelse för pessimismen, af
hvilken framgår, att dess läror äfven vester om Rhen vunnit
insteg; och sedan 1 franska vetenskapsakademiens handlingar?
en utförlig biografi öfver Schopenhauer. Hartmanns »Philo-
sophie des Unbewusstev» gör sin rund kring Europa och
har redan utkommit i svensk öfversättning?3. Vissa tyska
romanförfattare äro pessimister; t. ex. Spitzer och Sacher Ma-
soch, hvilkens roman »Kains Arfvedel» stått som följeton i
en af våra stora tidningar. Dessa herrar sprida genom sina
flitigt lästa berättelser åsigterna till den stora allmänheten.
På tal om sedeförderfvet i Tyskland har man också sagt: »das
haben mit ihrem Singen die Pessimisten gethan». Nyss, 1877,
har 1 Tyskland utkommit en ströskrift med titeln »Das Pro-
blem einer Naturgeschichte des Weibes», hvilken gifver en
öfversigt af literaturen rörande qvinnofrågan, dock förnämli-
gast at Michelet och Schopenhauer, med hvilken senare förf.
1 hufvudsak öfverensstämmer. Med orden »Skada sjelf! så är
det! låter han Schopenhauer med sin skildrings spegel i hand
tilltala qvinnokönet?. I påståendet, att aktningen för qvinnan
utgör höjdpunkten af vår kristligt germaniska dumhet instäm-
! 1 Dec. 1877.
.? Febr., Mars 1878.
3 Som vi sett har en fortsättning af verket under titeln »Phäno-
menologie des sittlichen Bewusstseins» nyss utkommit.
+ Das Problem einer Naturgeschichte des Weibes. Jena 1877, s. 34.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
