- Project Runeberg -  Qvinnofrågan /
68

(1880) [MARC] Author: Eva Fryxell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

68 PSYKOLOGISKA JEMNFÖRELSER MELLAN KÖNEN.

stämning har skalden! ej vågat beteckna annorlunda än med
uttrycket »känslor utan namn»?, liksom vore det först fram-
tiden förunnadt att fatta deras väsen nog klart för att kunna
i ord uttryckas. Ett fenomen, som så ofta återkommer, och
som framträder just hos mensklighetens högsta och ädlaste an-
dar, måste hafva en rationel orsak, hvilken dessa qvinno-
beundrare ej heller tveka att uttala. Det är alltid kärleken
och renheten i qvinnans väsen, som af dem apoteoseras. Un-
der medeltiden stegrades denna hyllning än mer genom rid-
darens förbindelse att värna svagheten. Under renaissancen
har den sina lysande representanter i en Dante och en Pe-
trarca, hvilkas sånger odödliggjort Beatrice och Laura. I
nyare tiden finna vi intelligensens konung, Goethe, dyrka
»das ewig Weibliche>» som ett slags återlösningselement för
det manliga könet? Schiller sjunger:

»Ehret die Frauen! sie flechten und weben
Himmlische Rosen ins irdische Leben».

Realisten Thackeray har tecknat Arthur Pendennis’ goda ge-
nius Laura, Paludan Mäller den qvinliga skyddsanden Alma,
Björnstjerne Björnson Synnöve på Solbacken, och Ibsen Sol-
veig. Wallim qväder:

»Qvinnans hjerta templet vare,

Der Guds kärlek renast lågar».

Hvasser, Fichte och Michelet skildra qvinnan såsom den, der
renar äktenskapet genom sin sjelfuppoffrande kärlek. De mo-
derna samhällenas lifskraft kan mätas efter den grad af obe-
roende och trygghet, deras qvinnor åtnjuta; och historien ådaga-
lägger, att tilltagande qvinnoförakt varit ett bland känneteck-
nen på hvarje sjunkande civilisation”. Allt visar, att aktnin-
gen för qvinnan är en känsla, som sammanhänger med mensk-
lighetens högsta intressen. Fast den hos somliga urartat till
ett slags afgudadyrkan, kanske lika menlig för qvinnans sak

1 Topelius.

2 Literärt Album för 1878.

3 Faust, slutet af andra delen.

4 En grundlig undersökning af detta ämne skulle sannolikt upp-
daga högst egendomliga förhållanden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:25:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/feqvinnofr/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free