Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 . ENGLAND. DIVERSE FÖRFATTARE.
förbättrade uppfostran, hvarigenom hon sättes i stånd att fatta
och dela mannens intressen.
I England liksom 1 Frankrike finnas flere verk rörande
qvinnofrågan, hvilka utrymmet tvingar oss att här endast flyg-
tigt nämna. Sådana äro t. ex. H. T. Buckles föredrag öfver
»Qvinnornas inflytande på vetenskapens framsteg>»!, i hvilket
han söker ådagalägga den medelbara nyttan af qvinnokönets
lifligare fantasi och känsla till motvägande af mannens nyktra
förstånd. Buckle påstår, att denna qvinnornas lättrörlighet
förlänar dem ett slags intuition, som verkar välgörande ge-
nom att öka mannens benägenhet för deduktiva studier?
Vidare > Woman’s work and woman’s culture», en serie af upp-
satser, utgifna af J. E. Butler, samt Miss Mulocks på svenska
öfversatta skrift »En qgvinnas tankar om qvinnans». Äfven
finnas en mängd uppsatser 1 de stora tidskrifterna, t. ex. en
i Westminster Review Januari 1872, som förordar qvinnans
politiska rösträtt, samt under sista åren många rörande hen-
nes uppfostran och undervisning. Dessutom ega alla tre lan-
den en af qvinnor och för qvinnofrågans främjande utgifven
tidskrifts-literatur, som vi af samma skäl nödgas förbigå.
Man kan säga, att frågan om könens psykiska begåfning
står qvar och måste länge förblifva stående ungefär på den
punkt, der Mill lemnat henne. Det skall fordras en under
många slägtled af större frihet för qvinnokönet samlad erfa-
renhet, innan det blir möjligt att besvara spörsmålet om kö-.
nens lika eller olika begåfning; detta spörsmål, som Mill upp-
kastat men ej vågat besvara. Nedanstående öfversigt och jemn-
förelse mellan de skilda nationernas och de olika författarnes
qvinnotyper torde dock bidraga att kasta något ljus öfver
ämnet.
Hvartdera af de olika folken upptager som idealtyp en’
serskild sida af qvinnans väsen. Tyskarna hålla sig mest till
makan, husmodern, så skönt besjungen af Schiller:
! Öfversatta under titeln: »Smärre uppsatser af H. T. Buckle».
? Jemnför härmed Lotzes yttranden om qvinnans känsla för »det helav.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
