Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måste man alltså, intill dess att motsatsen styrkts, hålla för
högst osäkert.
Hur och när har hon det oaktadt kommit in i vår
historia ?
Den första berättelsen om hennes förhållande till
Gustaf Adolf förekommer, synes det, uti en år 1739
författad anonym anekdotsamling: Anteckningar
rörande Gustaf Adolf den Store, hvarpå samma
berättelse åter förekommer i några likaledes anonyma,
troligen något senare tillkomna: Uppteckningar om
konung Gustaf Eriksson och hans
förfäder med anvisning till konung Gustaf
I :s karaktär, och sannolikt är det dessa obestyrkta
berättelser, som gifvit Stiemman anledning att år 1754 i sin
ridderskapsmatrikel uppgifva Margareta Cabeljau som
Gustaf Gustafssons mor. (I en nio år förut utgifven
genea-logisk tabell hade han lämnat rum öppet för namnet).
Genom nämnda matrikel är det alltså, som Margareta
Cabeljau — med pukor och trumpeter kan man säga — ryckt
in i svenska historien.
Enligt biskop Nordin skall biskop Erik Benzelius i en
af denne uppgjord genealogi öfver Vasarne såsom Gustaf
Gustafssons mor hafva antecknat fru Brita på
Benhammar, »en snart sagdt ostädad kvinna (femina prorsus
inelegans), som varit piga eller amma».
På namnet hade Benzelius såsom man finner misstagit
sig liksom sannolikt äfven på de tidigare lefnadsvillkoren.
Men i afseende på själfva karaktären har hans omdöme
utan tvifvel varit fullt riktigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
