- Project Runeberg -  Biografiska studier från skilda tider /
31

(1905) [MARC] Author: Hugo Fröding
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Redan i slutet af år 1631 hade Gustaf Gustafsson af
regeringen i Stockholm begärt att få resa till konungen
i Tyskland och på denna begäran fått ett jakande svar
äfvensom pass till resan. Af konungens ofvan omnämnda
befallning till Fleming syns dock den förstnämndes
mening hafva varit, att sonen efter landstigningen i
Mecklenburg skulle direkt begifva sig till akademien i
Witten-berg. Så skedde äfven, hvarvid vägen dock togs öfver
Berlin, där — belysande för den unge resenärens ställning
— hofvet synes hafva uppvaktats.

Till det för honom bestämda lärdomssätet anlände
»Monsieur» Gustaf den 21 augusti och tog där sitt
kvarter hos en juris doktor vid namn Praetorius.

Hans följe utgjordes af:

1 hofmästare (Herman Meyer von Muntzbruch),

2 pager,

2 lakejer,

1 hofmästarens tjänare,

1 kusk,

2 stalldrängar.

Härtill kommo 8 till 10 hästar.

Denna stat och i första rummet den ankomnes börd
måste hafva ingifvit de akademiska fäderna en
utomordentlig vördnad. De gåfvo honom samma rang som en
prins, försäkrade Meyer i ett bref till konungen, och detta
visade de också genom att genast invälja den nyinskrifne
studenten till hedersrektor (rector illustris) ett ämbete,
som denne med god smak och ett latinskt tacksägelsetal
mottog. Detta tal, som Gustaf till pfalzgrefven hemsände,
hade förmodligen den i latinet väl förfarne informatorn
författadt, ehuru det visst ej är omöjligt, att ju inte
disci-peln själf kunnat förvärfva sig så pass färdighet uti tidens
hufvudämne. I franska uppges han särskildt hafva varit
väl hemmastadd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:28:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhbiostud/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free