Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ryttarne från stången rifna) öfverkommits, så äro alltså
dessa kursachsiska regementen ruinerade och
tillintetgjorda.»
Denna skildring smakar sitt trettioåriga krig, kan
man säga.
Största lofordet förtjänade enligt relationen
kurlän-ningame, men alla kungliga svenska regementen hade
förträffligt gjort deras devoir. Äfven rikskanslern
omnämner denna framgång såsom betydande och uppger fienden
hafva förlorat två tusen fångar och tio standar.
Under det att Banér på sitt håll vann denna och
andra fördelar, hotade fienden den svenska ställningen i
Westfalen. Så godt som hela stiftet Osnabrück hade
af de kejserlige återtagits, och dessa beredde sig nu att
belägra själfva staden.
Oxenstierna begärde därför, att Banér skulle ditsända
en såväl af kavalleri som infanteri bestående kår, och
nämnde särskildt Gustafssons regemente såsom börande
däruti ingå. På detta bref svarade Banér den io februari
1636, att han omöjligen kunde undvara infanteriet och
svårligen kavalleriet, hvilket senare utan det förra
vapnets betäckning lopp fara att under den långa marschen
nedgöras eller tillfångatagas af fienden. Gustaf
Gustafsson skulle dock sändas, ehuru hans regemente var mycket
svagt och möjligt vore, att officerarne skulle af missnöje
med marschen blifva upproriska mot öfversten.
(Anledningen härtill låg sannolikt i obehaget att utbyta goda
vinterkvarter mot bristen och nöden i det förödda
Westfalen.)
Att Gustafsson verkligen blifvit afsänd till denna
trakt och under fältmarskalken Lesslies befäl medverkat
till det belägrade Osnabrücks befrielse — stadens
nämligen, ej det alltjämt af de kejserlige till en stor del
besatta stiftets — detta uppges såväl i Stüwes historia som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
