Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dens förutvarande borgmästare, mot hvilka Gustafsson
fattat misshag och hvilkas återval i början af 1640 han
därför förbjöd. Såsom grund för detta förbud
föregåf-vos excesser, som dessa herrar begått, och samtidigt
anbefalldes nya val, hvartill borgerskapet äfven slutligen efter
löften och hotelser från landsherrens sida måste bekväma
sig. Stora stridigheter följde dock med anledning häraf
och oordningar, hvaruti äfven soldatesken deltog
röf-vande och plundrande i staden, illbragder dem Gustafsson
dock strängt bestraffade.
Ju längre de svenska trupperna lågo i Osnabrück eller
dess närhet, berättar Stüwe, desto knappare vardt
tillgången på lifsmedel. I oktober 1640 låg Gustafsson här
med sitt regemente; ett annat rytteriregemente låg
likaledes på platsen, som ytterligare belamrades af hessiskt
fotfolk. Nöden och förvirringen stego nu till sin höjd.
Borgame vände sig till Gustafsson, som endast svor och
larmade utan att vidtaga några förnuftiga åtgärder. Och
äfven hans spända förhållande till Lyder Henriksson
om-nämnes af Stüwe, som förklarar grälet hafva gått ända
därhän, att man befarade mord och dråp.
Slutligen får man från denna samma källa höra, hur
Gustafsson redan i början af året hade utskrifvit en skatt
för hvar och en, som hade dräng eller piga, hvilken skatt
dock ej af ständerna godkändes. Detta hjälpte
emellertid ej. Gustafsson erkände inga ständer, i all
synnerhet ej domkapitlet, som ej velat svära honom trohetsed.
Detta (domkapitlet), förklarade han, kunde disputera så
mycket det ville med den katolske biskopen, med
hvilken det vore i pakt och hvilken det vore väl
affektione-radt, liksom det hölle sig väl med alla de kejserlige.
Det var för öfrigt ej han (Gustafsson) utan biskopen
och kejsarens anhängare som ruinerat landet, det visade
sig ögonskenligen och dagligen. Biskopen hade emot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
