Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
talang, han visat i Jorund igenkännes ej här: långsamt
släpas man till upplösningen af de båda akademiska
oxarna, köld och korrekthet. En kär ärkebiskop förmår ej en
gång att gifva ett varmare intresse åt stycket, utan
nödgas man helt prosaiskt tänka, att, om en dylik galenskap
stundom ursäktas en och annan präst, bör den läggas
bort, innan den hinner till kyrkans högsta äreställen.»
Om sin vän Brinkman förklarar hon i samma bref, att
det svårligen funnes någon höjd för tanken och snillet,
där man ej vore säker att träffa denne. »Att han
stundom blåst dit upp på ett för honom eget sätt gör
ingenting till saken», tillägger hon; »med säker blick fattar han
genast vidden af den synkrets, som uppenbaras för hans
forskningsbegär, och försmår ej att under tiden plocka
den ringaste blomma, som upprinner i den jordmån,
hvar-est man snart finner honom rotfast.»
För Franzén svärmar hon ej synnerligt »Hvad skall
jag säga om F rihetsbilden?» skrifver hon den 6
dec. 1825. »Jag känner biskopens känsla för Franzén,
och under denna benämning fattar jag Frithiof den
starkes ädla och uppriktiga hyllning för den underlägsna
sångmön, som Franzén ganska ärligt vid detta tillfälle
omdöpt till sin talmö, ty medge får ni väl, att detta stycke
ej på en hårsmån ökar hans poetiska ära. Jag för min
del ger bort alltsammans för Selmas morgonhufva, till
och med de två långa och starka kar lar ne, som Julie
utväljer visserligen till ett ganska pliktmässigt företag. Men
på flera än ett ställe synes mig versen af en enfald, som
gränsar till platthet»
Om Rosenstein förmäler hon från Stockholm den 19
mars 1824, att han endast hade krafter kvar att hvarje
dag förtära en ny middag, samt att alla hans fakulteter
koncentrerat sig i magen. »En härlig tillställning af
naturen», fortsätter hon helt tegnériskt, »är, att människan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
