Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hur pass den gynnaren kan glömma sig
Emot sin herre.
BJÖRN.
Jaså, tjenarn glömmer
Sig mot sin herre, när han sanning talar? —
Då tiger jag!
KNUT (slår svärdet i bordet).
Det var ditt bästa råd!
BJÖRN.
Jaså, J tron att jag ej vågar tala?
Då skall jag taga bladet ifrån munnen
Och säga eder hvad J gången för!
J sitten här och möglen i ert gamla,
Ert orättvisa hat mot Bjelbojarlen
Som är en stor man, säga hvad J viljen; —
Och lika hätsk J ären mot hans broder
Den ädle lagman, som J icke kännen,
Men lasten dock, och som, fast ung till år,
Har på den korta tid han lagman varit,
Sig älskad gjort, och fruktad i vår bygd. —
Och derför att nu väpnaren var stadd
Uti Bengt Lagmans bröd — så glömden J
Att edert barn han räddat från ett öde
Som värre var än döden sjelf: att, skändad,
Från stigmäns kula sändas till ert hem
Och blifva så ifrån er fröjd, en fasa
För sig och for de sina; — och J visten
På dörren räddaren som med sin bragd
Och genom sina ridderliga later
ErÖfrat jungfruns hjerta; — är det tack
Och riddarsed, så ger jag böfvelen
Det ena som det andra och är hellre
En fattig väpnare, om ock hos eder,
Än jag vill bära riddarsporrarne
Och kallas cnkors och de svagas stridsman!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
