Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
och har sin fortsättning såväl norr om staden, i felsitskif-
fern på Broberget och vid Thölö, som äfven i den starkt
hornblendehaltiga, delvis uralithaltiga och äfven ställvis nå-
got kalkstenshaltiga gneisen i södra delen af Ulrikasborgs-
trakten, ehuru den här är mindre mägtig, men mera meta-
morfoserad än i de östra trakterna. Att man vid Helsing-
fors verkligen kan göra skilnad mellan de tvenne nämnda
brancherna, nämligen den i norra och den i sydl. delen af
staden, af ett ursprungligt sammanhängande skiktsystem fram-
går äfven deraf, att de vesterut dela sig och gå i motsatt
riktning: den norra åt NV den södra åt SO och S. Detta
visar sig redan af den af mig tillförene lemnade öfversigt-
liga framställningen af Helsingfors-traktens geologiska för-
hållanden (8). Den södra gneisregionens skikter böja sig
kretsformigt omkring Kronoborgsfjärden, hvilken sannolikt
just utgör den bassin, som motsvarar dömen, på hvilken sta-
den är uppbyggd. Den nordliga delens skikter äro deremot
till det mesta förstörda af de norrut befintliga mägtiga gneis-
granitmassorna, och de söndersplittrade delarna återfinna vi
i de större och mindre fragmenter, som isynnerhet vid grän-
sen af gneissystemet kunna skönjas.
Den dömeformiga skiktbyggnad, som sålunda visar sig
hos gneisformationen vid Nyslott och Helsingfors, kan icke
betraktas såsom ett för dessa lokaler säreget förhållande,
utan måste antagas såsom en för gneisformationen i allmän-
het gällande lag. Så t. ex. har Gadolin (1, p. 68) visat
densamma hos gneisen på Pusunsaari, hvarest dess skikter
äro halfkretsformigt böjda omkring gneisgraniten. Likaså
anför Furuhjelm (6 bd), att i Sjundeå socken graniten ofta
intager gneisbergens medlersta del, omkring hvilken gneisen
mantelformigt sluter sig. Ett liknande förhållande har jag
iakttagit på den halfö, på hvilken Kuopio stad är belägen
(17 b, pag. 261). Härvid är dock att märka, att icke alla
dessa företeelser äro att betrakta såsom dömeformiga gneis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
