Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en liten tafvelsamling och en grotta, som innantill var klädd
med snäckor och koraller. Kl. 8 på morgonen den 24 vände
man om till baka, men då råkade man ut för motvind och
regn, och först kl. 10 på kvällen var man åter på Munsö,
sedan skepparens grofva brödkakor och smör till sist slukats
såsom läckerheter af de hungriga damerna. Den 25 dansade
ungdomen; men informatorn satt och talade med assessorn och
advokatfiskal Bergström, tills den förres syster fru Levis kom
och tvang den motstrafvige unge herrn att taga del i
kvarndansen. Den 26 hölls gudstjänst, hvarefter ett besök gjordes
hos en Gjerta på Bona. Den 27 reste flere af de gamle hem.
Flickorna voro då för en stund för sig själfva, men ertappades
af herrarne med att läsa »Äktenskapsnöjen» af Svedenborg, en
upptäkt, som förstörde alt nöje för de sköna för den dagen.
Under stoj och glam samt under öfverbefäl af advokatfiskal
Bergström återvände sällskapet på bondvagnar förbi
Drottningholm till Stockholm den 28 juli.
Följande höst var Z. med sine disciplar åter i Upsala.
Det var då, som professor Christiernin rasade i ursinnig
förbittring öfver den kantianska filosofiens framsteg bland de
studerande i Upsala. Z:s berättelse därom dels i sin dagbok, dels
i bref till assessorn, innehåller i hufvudsak följande: Den
70-årige Christiernin var professor i teoretisk filosofi, och Dan.
Boethius i praktisk filosofi. Den förre omfattade Lockes
lärosystem, den senare var en anhängare af Kant och hade de
studerande mangrant på sin sida. Förbittrad däröfver beslöt
Christiernin, som höstterminen 1795 var universitetets rektor, lära
studenterne mores. Den 1 oktober trädde han före uppropet
upp i katedern och förmanade studenterne till gudsfruktan och
andra kristliga dygder. Jämförande dem med Kristi lärjungar
sökte han bevisa, huru mycket lyckligare de voro etc. Detta
tal vakte mycken uppmärksamhet, så väl till följd af sitt vid
ett sådant tillfälle ovanliga innehåll, som emedan det hölls
ifrån katedern. Sedan uppkallade Christiernin till sig
magistrarne Silfverstolpe och Almqvist, af hvilka den förre utgaf
»Literaturtidning», och den senare var redaktör af stiftstidningen,
samt varnade dem för att i tryck utsprida sina villfarelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
