Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
år hade nämligen universitetets rektor Lundblad och
landshöfding Fock råkat i en tvist med hvar andra. Med anledning
däraf hade den unge Afzelius, som tagit Lundblads parti,
upphetsat den akademiska ungdomen medels vrängda och mot
Fock partiska framställningar, och detta, ehuru Fock »mer än
någon annan landshöfding bjudit studenterna till sig på kalas
och baler».
En storhet, hvilken Z. ingalunda var huld, var charlatanen
Dunderberg, som i Upsala konkurrerade med där varande
studerade läkare och åtnjöt ej ringa förtroende.. Själfve
akademiräntmästaren Crælius uppgaf den 28/3 1818 andan, tack vare
den läkarevård, han erhållit af nämde karl. Några år därefter
tillkom en ny kollega, nämligen stadsvaktmästarehustrun
Holmberg, som dref sitt ofog i Z:s granskap. Desse fuskare i
Machaons ädla konst gifva Z. anledning till upprepade sorgliga
betraktelser öfver människornas enfald och lättsinne.
Z. var icke häller vid denna tid rätt belåten med staden
Östersund. Innevånarne därstädes agiterade åter, för att få
skolan inflyttad från Stocke, hvilket var i hög grad misshagligt
för Z., i synnerhet emedan bibliotekshusets uppbyggande i följd
däraf måste uppskjutas. För öfrigt var Östersund ännu bara
en liten stadsunge, hela nitton år yngre än Z., men dock redan
i hans ögon en liten vanartig byting med olycksbådande
tendenser. Z. hade på akademiska sjukhuset upptagit och vårdat
korporalsdottern Anna Cath. Rosendahl från Hallen samt sedan
jämte Bredman skänkt henne kläder och respenningar till
hemmet 153. I bref, dateradt Östersund den 15/7 1818, tackar hon
honom och nämner tillika, att hon fått god tjänst hos
tullinspektor Holmberg i nämda stad. »Men min mening var»,
skrifver Z., »att hon skulle taga tjänst hos någon bonde; i
Östersund blir en sådan ung flicka förförd och olycklig.» — I
förbigående må nämnas, att Östersund var sedan år 1810, då
Jämtlands län bildades, residensstad för länets höfding och
äfven, tack vare prosten i Brunflo D. Backmans154 omtanke
och frikostighet, hade sedan samma år en småbarnsskola. Samma
år hade länet äfven fått en ny administrativ och juridisk
indelning. Förut hade funnits blott ett fögderi och en lagsaga;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
