Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
Folke h ug s k u le n.
song den svenske diktar A. U. Bååth i ei nyaarshelsing til
den svenske folkehøgskulen. — Kokre skular var dei første
aar paa fly tj in g, men dette fann dei snart gjekk
ikkje.–Dei fleste skular har no sine eigne hus og heimar, store
vakre bygningar. — I den første tid vart dei fleste skular
haldne oppe ved private tilskot, mest gjenom høgskulelag
Igår ai itif orenin gar). i)et var oftast mindre gardbrukarar,
som var med, og dei betalte ofte op tii kr. 70 kvar om aaret
til sin høgskule utan aa ha noko slag økonomisk eller
personleg fordel av dot.
„Den svenske bonden är väl i allmänhet trög och svar att
så att säga „lå i gång", lion han är oekså ihärdig, „trog" också i
den meniligen att en fart, som vunnits en gång, inte sä gärna
tappas bort. Därför liar de svenska folkhögskolornas utveckling
gått sakta men säkert. De klarsynte bland de svenska bönderna
sågo snart, att de i folkhögskolan hade något som de borde
taga vara på och begagna sig af. Det, gick oftast så till, når eii
folkhögskola skulle gruridas, att det bland de interässerade, mest
bönder, bildades en „folkhögskolefürening", som med viss afgift
förband sig at understädja folkhögskolan. Det var dessa bidrag
jämte elevernas afgifter, som under de førsta ären uppehöllo
skolan. Föreningens styrelse var det som blef skolans målsman,
antog dess lärare ock ordnade dess ekonomi, I det afseendet
skilna sig således de svenska skolortia från de danska, och väl
äfven frän de flesta norska, att de ej, med ett eller annat
undantag, ägts eller äges af föreståndaren". (Ah Nordgren).
Etter kvart som skulane fekk studnad fraa det
offentlege, vart styret for kvar skule samansett av menn fraa
fleire kantar. Naar r, d. eit landsting og
landhusholdnings-selskap gav økonomisk garanti for ein bestemt sum for eit
bestemt tidsrom, almindeleg 5 aar, vart det i styret med
representantar fraa garantiforeningen, landstinget og
land-husholdningsselskapet. Fast mann i styret er daa
skulestyraren. som ogso er sekretær. — Regelen er at styraren for
ein folkehøgskule vert, väld av styret. Dei andre lærarane
vert. innsette av flette etter forslag fraa vedkomande
hog-skulestgrar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
