Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
forntidens folk, sågo, isynnerhet uti den äldsta tiden,
öfver hvilken de skriftliga källorna sprida något ljus,
men äfven sedermera, i sjukdomarna verk af goda
andar som man sökte blidka med offer, eller af
onda, hvilka man sökte betvinga genom trolldomskrafter
starkare än deras egna. De i hemliga
konster invigde ansågos ock kunna öfver andra
människor bringa förderf. Då Germanicus af den
misstänksamme kejsar Tiberius hade blifvit kallad från
sin segerbana i Germanien för att öfvertaga kriget
uti Orienten, fann han där en hastig död, och man
misstänkte allmänt, att han blifvit förgifven. »Också
fann man», berättar Tacitus i Annalerna, »i golf och
väggar uppgräfda lemningar af människolik,
besvärjelseformler, Germanien namn[1] inristadt på
blytaflor, halfbrända ben öfverstrukna med blodvar och
andra hexmedel, med hvilka man tror människolif
kunna offras åt de underjordiska gudarne».
En annan hedendom kom sedan som en ny insats
i den europeiska kulturen, nämligen den germanska,
och trots de många kristna århundraden, som vi räkna
inom den germaniserade verlden, lefver mycket af
denna hedendom qvar i vår tid. I aflägsnare delar
af vårt land, eller i allmänhet i sådana, där
befolkningen icke tagit någon verksammare del i
framåtskridandet, tror man allmänt ohelsa vara framkallad
däraf, att man »råkat ut» för någon af naturandarna,
hvilka hafva sina hemvist i luft, jord, vatten, träd
o. s. v. Ännu 1869 fann jag denna tro herrska i
en trakt af Skåne, där en skarlakansfeber hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
