Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Det är dessa förhållanden, som föranledt mig att söka
åstadkomma- medel till en i vetenskapligt och nautiskt
hänseende så fullständigt som möjligt utrustad expedition, hvilken
skulle hafva till uppgift att i geografiskt, hydrografiskt’ och
naturhistoriskt hänseende undersöka norra Ishafvet bortom
Jenis-sejs mynning, om möjligt till Boringssund. Man kan, utan fara
att säga för mycket, påstå, att ott mer lofvande
forskningsområde sedan Gooks berömda resor i Stilla Oceanen ej förelegat
någon forskningsexpedition, om blott isförhållandena medgifva
att med en dertill lämplig ångare framtränga i detta haf. För
att kunna döma härom, torde det vara af nöden att kasta en
kort återblick öfver de försök, som gjorts att framtränga å den
väg, som den ifrågasatta expeditionen skulle få till uppgift att
beträda.
Den svenska hamn, från hvilken expeditionen skall utgå,
kommer förmodligen att blifva Göteborg. Afgångstiden är
bestämd till början af Juli 1878. Vägen tages till en början
längs med Norges vestkust förbi Nordkap och mynningen af
Hvita hafvet till Matotschkinsundet på Novaja Semlia.
Öppnandet af en sjöförbindelse mellan det öfriga Europa
och dessa trakter genom sir Hugh Willoughby och Richard
Chancelor 1553 var frukten af den första, från England för
upptäckter utsända sjöexpedition. Deras färd utgör derjemte
det första försök till finnande af en nordostlig förbindelse med
Kina. Målet nåddes visserligen icke, men deremot öppnade den
ifrågavarande resan sjöförbindelsen mellan England och Hvita
hafvet och bildar derigenom en vändpunkt ej allenast i
Englands och Rysslands sjöfart utan äfven i verldshandeln. Den
kräfde ock sina offer, i det sir Willoughby sjelf med hela
besättningen på det fartyg, som stod under hans befäl, omkom
under öfvervintring på Kola-halfön. I våra dagar färdas
tusentals fartyg tryggt och säkert på denna stråt.
Med den kännedom, man numera äger om isförhållandet
i det Murmanska hafvet — så kallas på äldre kartor hafvet
mellan Köla och Novaja Semlia, — kan man under senare
delen af sommaren segla från Hvita hafvet till Matotschkinsundet
utan att behöfva befara det ringaste hinder af is. För några
årtionden tillbaka var dock, till följd af bristande kunskap om
den rätta tiden och rätta vägen, förhållandet helt annorlunda,
såsom nogsamt synes af berättelsen om de svårigheter och
faror den berömde ryske sjöfaranden grefve Lütke mötte under
sina, fyra somrar å rad (1821—1824) upprepade resor längs
med Novaja Semlias vestkust. En duglig fångstman kan
numera med ett vanligt fångstfartyg på en enda sommar segla
mer vidt ikring på dessa haf än förut en med alla ett
örlogs-varfs tillgångar utrustad expedition på fyra gånger så långtid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
